gott nytt år!
min kamera är sönder men det gör inget för vi är snygga, vi är heta, vi är unga och ikväll ska vi ha så jökla kul!!
pussssssss snyggingar
då var det dags snart
hoppas ni får det skitbra och hett ikväll! för min del blev det ingen ny klänning, jag antar att det int var ödet, så kära svarta gina får hänga med ikväll och fira in det nya året. nu ska vi på middag och sen är det valletta som gjäller ikväll!
sup inte ner er ikväll så att ni hamnar i fel säng!
pusssssssss
skärmen var lite smutsig
alltså det är så kallt så att snoret fryser fast och hänger ner som en liten snoristapp typ. skitfult.
ok inte bokstavligt talat, men nästan fan.
vår hyresvärd, Joe, var här och collected the money for the rent (ska vi köra lite svengelska? haha. nä fy fult) och så gnällde vi lite över vår kyl som fryser ner allt.
bönan och jag käkade på texmex idag. jag käkade en brunbränd hamburgare och nicole en brunbränd pizza.
bajs.
imorgon tar vi malta med storm
i miss lund
läs rubriken igen!
dags för euron snart
de här galna malteserna har utsett första januari 2008 till deras officiella första dag med euron som valuta. jag förstår inte riktigt hur resonemangen löd då i riksdagshuset när de bestämde sig för just det datumet. alla människor kommer på något vis att fira nyår, några kommer kanske att vara upptagna och hinner inte växla till euron, andra kanske tänker att de slösar upp sina maltesiska lire samma dag innan 00.00. efter tolvslaget ska man använda euron, samtidigt som skitmånga festar loss, super sig fulla och glömmer bort vilka pengar det är som gäller. det finns tusentals liknande småproblem som skulle kunna uppstå.
alla är ändå rätt små, men VARFÖR ska pengabytet ske just vid årsskiftet? kunde man inte ha valt vilken annan dag som helst förutom den dagen? typ 3 januari tillexempel. första januari är en bakisdag och public holiday, andra januri är en "samla-sig"-dag, och tredje för att ta itu med pengarna. vore inte det bättre?
denna eländiga lördag
trippen till valletta idag känns rätt så inställd. hoppas ingen köper min klänning, och köper någon den så sörjer jag inte för mycket. däremot vet jag då inte vad jag ska ha på mig.
desstom är det inte vilken dag som helst idag; det är lördag, och lördagar är mina ben&jerry dagar. hur ska jag ta mig till supermarketen?!
med det här menas godnatt
nä hörrni, det har varit en schletsam dag. jag har varit i valletta och spanat klänningar. och trots klänningen som kändes dyr idag så tror jag nog att jag kommer att köpa den imorrn. eller det är inte priset egentligen, 400 spänn ärinte mycket egentligen, men saken är den att jag VET att jag kan få den billigare i sverige. varför tjatar jag ens om det här? saken är den att jag bara ville ha sagt att jag var i valletta idag och inget mer.
ok alla retrotöntar nu ska den här bruden sova gott på ena halvan av sin dubbelsäng.
...mars och...
det var i marsmånad som...
... jag tömde min kära sparkossa (inga spargrisar här inte) och blev 757 kr rikare. det dröjde rätt länge innan jag gick iväg med min lilla fryspåse fylld med femmor och tior in på färs- och frostabanken (haha, låter som en kyl) i lund.
... jag använde mina sparpengar och köpte mig en biljett hem till kycklingaryd. den, i för övrigt, första riden hem efter nyår. jag var hemma sammanlagt två gånger vårterminen haha. man kan väl säga att jag hade alldeles för mycket till liv i lund för att hinna åka hem. första stopp var värnamo där mands hämtade upp mig med sin lilla bil och sedan degade vi hos henne ett par timmar innan pappsen hämtade mig.
... jag hatade mina granar. and belive me dom hatade mig också. vi förde ett tyst krig, som egentligen inte var så tyst eftersom jäveln envisade med att spela booten anna på repeat tillräckligt högt för att jag skulle ryckas upp ur min skönhetssömn. detta pågick vardag mån-fre och lördagar. tills jag fick nog och tog saken i egna händer. sen dess är det tyst på ällingavägen.
... pyskotanten återvände. på tal om jävlar så var hon en sådan. hon störde sig som fan på mig i datasalen och jag var inte henns största fan heller. denna gång sa hon inget utan valde att stirra på mig med sina hemska ögon och jag stirrade tillbaka. inte fan tänkte jag ge mig i arga leken, men jag började skratta och hon blev ännu mer galen och ville anmäla mig. HAHA.
... skolan var jobbig. det var mycket tentor, omtenta och c-uppsatsen var på g. jag och nicole satt mest i datasalen och kände oss som apor i bur.
... farmor ringde mig för att chitchatta lite och berättade att hon hade kollat på fotboll. jaha, vad trevligt, men varför, undrade jag skeptiskt. för att zlatan spelar, svarade famor glatt och lite stolt.
vem gömmer sig bakom godisskålen?
älskade stortorget! we love u.
på herkan igen. en av de bättre kvällarna har jag för mig?
nicole hade med sig en dromedar till mig från egypten.
herkperk, frank the bank, tunnisen, brorsan och så hela gänget där.
det blev en massa glassar på dönken.
solen sken så fint in i lägenheten, men det syns inte.
mina favvisar, irmKa och lala.
määäänds och jag.
HAHA, jag försökte mig på en seriös bild.
aida, jag och adisa. och adisa, inga neggokommentarer nu tack! haha.
snartrykerduockså
en annan sak som jag är sur på är maltesernas klädsmak. OMG. ni skulle bara se utbudet idag i valletta. pråliga skjortor, skitfula kjolar, sliskiga tyger och inget normalt. INGET. dessutom tar de överpriser på sådant som man kan hitta för fem maraka på pijaca i bosnien. herregud, tror de på riktigt att de kan sälja en ful klänning för 350 kr?????? ok. skitfult med frågetecknena, men jag är sur.
nu ska jag coola ner mig lite och kolla på dreamgirls och äta kex.
annonsförmedlingen
[20:49:39] Magza skriver: du, jag känner inte dig
[20:49:44] Magza skriver: och har inte tid med sånna här fjanterier
[20:50:16] Oday Basil skriver: prata engelska?
[20:50:23] Magza skriver: why?
[20:50:27] Magza skriver: i dont know u
[20:50:40] Magza skriver: and dont wanna waste my time talking to people i dont know
[20:50:40] Oday Basil skriver: am oday living in lindesberg
[20:50:47] Oday Basil skriver: near orebro
[20:50:57] Oday Basil skriver: i have 32 single
[20:51:01] Magza skriver: i dont care man
[20:51:09] Oday Basil skriver: am living in sweden just before 3 months ago
[20:51:19] Magza skriver: u must be joking
[20:51:20] Oday Basil skriver: ok as u want
[20:51:27] Oday Basil skriver: sorry for disturb u
[20:51:41] Magza skriver: do u think this is a kontaktannons?
[20:51:57] Oday Basil skriver: what do u mean?
[20:52:27] Oday Basil skriver: i didnt understand u
...februari kommer näst...
det var i februarimånad som jag...
... hatade de flesta killar. februarimånaden var synonym med bittermånaden. det är lustigt vad killar kan ställa till med.
... jag ändå fann tröst i en mans tv-famn, jag blev kär och besatt i Julian Mcmahon (nip/tuck). han var min verklighetsflykt från den knasiga vardagen och jag njöt fullt ut. när avsnittet sedan var slut var jag,om möjligt, ännu mer depp.
... jag plågades av ett fruktansvärd ryggont efter att ha ramlat ner från soffan. jag har aldrig slagit i kichma innan och jag var almost handikappad i en månad framöver. jag kunde stå och sitta, men böja mig och gå var, ursäkta ordvalet men, jävligt plågsamt. dock gick jag mer på ipren än på ben den månaden.
... jag och nicole hade en toppenhelg. först åkte vi till köpenhamn och hade en heldagsshopping och käkade på turkrestaurangen ankara. det jobbiga var att hitta dit, vi var tvungna att fråga cirka tio människor innan två halvsöta killar visade oss vägen dit. samma helg var vi på Laleh-konserten på mejeriet, en julklapp från nicole till mig. vi stod och rös till hennes flummande på scen.
... jag och den snygga nettosnubben äntligen fick lite kontakt. därefter pratade vi varje gång i kassan och folk bakom mig började småsura lite, chill människor! han var från kosovo och gift, trodde jag, och lyckades även övertyga adisa om detta. sedan visade det sig att han inte var gift, men jag störde mig lite på att han hade lite dålig svenska. och missförstånd uppstår så lätt haha.
... safet isovic blev föremål för mitt sjungande i duschen. vem anade att stackarn skulle dö samma år? inte jag iaf, för djupt någonstans inom mig trodde jag att han hade varit död rätt länge. vilket han inte hade varit.
... idén till utlandssudier ploppade upp i två smarta hjärnor. jag tänkte att malta lät ju perfekt och nicole var inte sen med att haka på. sagt och gjort och vi började smått med ansökningarna. och nu sitter jag här på malta haha.
jag älskade mitt kylskåp, ett resultat av fitiga nettobesök.
jag och micke på donken
laleh
nicole i köpenhamn
jag på den turkiska restaurangen. vi blev såå mätta!
bleka som krpe men glada och peppade på herkan i lund
månadens favvobild. jag skrattade som tusan åt den här bilden med nicole och sinan. HAHA. skrattar högt nu också.
vår favvotoa. herkan är bäst!
men jag fattar inte varför han gör så..?
januari börjar året...
nämen ska vi ta en så kallad nedräkning. vi börjar med januarimånad.
det var i januarimånad som...
... jag insåg att skolan faktiskt var viktigt, men en sak var viktigare; bloggen. därav mitt och nicoles b-uppsatsämne om bloggar och hur bloggare påverkas av att vara offentliga. en mycket intressant uppsats, även om ingrid the bear var lite skeptiskt till valet av teorier. ren tur att vi inte behövde förklara vad habermas hade med offentlighet att göra för annars vet vi inte hur vi hade klurat oss ut ur den jobbiga och akademiska situationen. behöver vi säga att vi blev godkända? hihi.
... jag fortsatte med det här "seriösa" akademiska livet och jag och nicole blev utnämnda till kursombud. vi satt på möten tillsammans med tobbe, helena, och alla andra lärare, men även gunilla jarlbro. kärlek vid första ögonkastet, även om hon inte var med på det. vilken stil, vilken elegans, vilken kvinna! men jag fick aldrig min autograf.
... jag och nicole gick en reklamkurs på kvällstid. en galen tyska till lärare. det säger väl allt.
.... både jag och nicole började jobba på andrahandsbokhandeln. jag i kassan och nicole delade ut flyers. jag hade skitskoj på jobbet, alla människor som skulle ha böcker. i love böcker.
... det rent kärleksmässigt sög. inga kommentarer men allt var skit.
... jag började få choklad i brevlådan. av en galen men charmig bosnier. det var verkligen trevligt att komma till en brevlåda fylld med antigen godis eller choklad.
en vinternatt på väg hem från partyt
nicole degar i min soffa.
VGS är lika med party. och snygga spanjorer.
min kära pannika. förfest hemma hos henne innan utgång. puss snygging.
inne på favvotoan på herkan. haha.
i skolan med helena och emil. efter opponeringen tror jag .
seriöst uppsatsläsande.
no more uppsats please.
på bästa privfesten i malmö hos pon. massor med flashiga araber att titta på.
jag och min dåtida granne adisa haha
och så samma kväll hamnade jag och maida i metro.wihu.
lista 2007
jag studerade utomlands i ett halvår och blev full.
- Höll du några av dina nyårslöften?
nä haha. jag brukar inte ha nyårslöften.
- Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
nej, jag har bara torrisar till kompisar, de borde sätta igång dock.
- Dog någon som stod dig nära?
han stod mig inte så nära, men en väldigt älskad man, i vår släkt, dog.
- Vilka länder besökte du?
spanien, sicilien (italien), malta. och så de gamla vanliga semesterländerna bosnien och kroatien. danmark också, fast det räknas kanske inte.
- Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
jag skulle gärna vilja ha lite mer pengar så att jag kan resa och en snäll pojkvän som kan toffla runt för mig, fast det saknade jag inte så mycket 2007.
- Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
datum är inget för mig.
- Vad var din största framgång 2007?
att jag blev utvald att åka till malta kanske? en större framgång nog att jag har förblivit jag och inte ändrats så mycket haha. me like myself.
- Största misstaget?
waaay to private. den behåller jag mellan mig och den inblandade.
- Har du varit sjuk eller skadat dig?
det känns fan som att jag är jämt sjuk. värst var i somras när jag trodde att jag skulle kvävas och dö i sömnen på grund av mina väldigt svullna och infekterade halsmandlar. annars betraktar jag PMS som sjukdom, så 13 gånger har jag varit sjuk i år.
- Bästa köpet?
ah. tough question. det har varit väldgt mycket bra köp. fast jag kan inte komma på ett enda eftersom jag inte minns vilka kläder jag har hemma i sverige. senaste är nog min parfym.
- Vad spenderade du mest pengar på?
kläder och mat.
- Gjorde någonting dig riktigt glad?
skitmånga grejer. min familj, släkt och vänner gör mig oftast väldigt glad haha.
- Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
calabria, bez tebe (oliver d), cajesukarije (bregovic), umbrella (rihanna), give it to me (nelly & timbaland)
- Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
jag var likadan, men det känns som att det har hänt roligare grejer i år än förra året.
- Vad önskar du att du gjort mer?
att jag hade vågat göra vissa saker som hade betytt mer för andra än för mig själv.
- Vad önskar du att du gjort mindre?
att jag hade grubblat mindre över saker som egentligen betyder något, men som i slutändan visade sig vara enklare än vad jag tyckte då.
- Hur tillbringar du julen?
genom att be extra mycket.
- Blev du kär i år?
nej. blir jag kär nästa år så kommer det vara ett mirakel som sent kommer att glömmas.
- Hur många one night stands?
alldeles för många.
haha, skojar bara.
- Favoritprogram på TV?
the hills, nip/tuck, greys anatomy
- Bästa boken du läste i år?
anybody out there, marian keyes
- Största musikaliska upptäckten?
att jag verkligen INTE kan sjunga? och att kareoke inte är för mig.
- Något du önskade dig men inte fick?
nä jag tror inte det.
- Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
då var jag, annika, nicole och nashwan ute och festade på bananfesten och herkan sedan. dagen efter var jag och nicole också ute på herkan och festade och på söndagen samma helg var familjen hos mig i lund och firade. så jag hade väl en födelsedagshelg.
- Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
jepp, ett par saker. bland annat att jag hade blivit rik, smal och känd.
- Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
väldigt mycket h&m. tights och massor med klänningar och ballerinor.
- Vad fick dig att må bra?.
lund, familjen, jajce, vänner, hälsan
- Vilken kändis var du mest sugen på?
julian mcmahon
- De bästa nya människorna du träffade?
överskattad fråga.
och listan snodde jag av meri.
ut med det gamla och in med det nya
städa är min favoritsyssla efter en tenta (och nu saknar jag min (inte min längre) lägenheti lund fruktansvärt mycket), eller efter någon påfrestande grej. det är skönt och man tänker inte på något.
idag var det lite extra konstigt, därför hann jag med att tvätta kläder, tvätta lakan (dina också, nicole haha), damma av hall och kök och avfrosta frysen och kylen. kylen är en historia för sig eftersom den fungerar även som en kompletterande kyl. den hade en fet isklump som kylde totalt ner mjölk och mina pastetor. okej mjölken, en råvara som jag kan köpa när jag vill, but don't touch my argeta pasteta, det är enbart en beställningsvara från sverige via Ajdin och familjen.
hett vatten i kylen. ser ni isklumpen i mitten? som en stor cellulit på ett ben.
och tadaa klumpfri. mycket bra jobbat magda. ser ni vad jag ser? pasteta och poli från mamma och pappa, det enda jag äter.
min fina provisoriska tvättlina. i rummet är det varmast därför så torkar jag allt här inne. jag har inte mycket kläder kvar eftersom jag packade med en stor påse som dom tog med sig. har inte råd att betala skit-ryanairs överviktspris.
innan jag började tvätta var jag tvungen att försäkra mig om vädret skulle hålla. strunta i smhi, strunta i nyhetsvädret, bara gå ut på balkongen och spana. malteserna har näsa för väder, ser du tvätt på grannbalkongerna så kör på, kusten är klar typ.
.
idag åkte min kära, lilla familj tillbaka till sverige. jag gick upp väldigt tidigt för att sticka till hotellet och mysa med dem en timma till. den veckan som dem har varit här så har det kännts som att allt är som vanligt igen, som hemma, men nu när jag vet att de inte är här, gångavstånd till mig, så känns det lite tomt faktiskt.
på tal om "haha", som jag skrev i första meningen, jag brukar aldrig annars göra det i inläggen för att jag tycker att det känns opproffsigt, trots att inget av det som händer och skrivs i bloggen är proffsigt. saken är den att om jag skulle börja skriva "haha" i mina inlägg så skulle det se väldigt fjortisktigt ut eftersom jag jämt och ständigt skriver haha på msn ex. jag skrattar ofta, oftast högt och oftast när jag är ensam i rummet, men ibland när man är för trött för att skratta med munnen så skrattar man i huvudet, och det är ljudlöst.
jaha
lite ordbajsande så här dags på dygnet
det är tur att hey-baberiba finns
för torrare kungafamilj finns nog inte. victoria och danne får inte fira jul, ÄN. haha, lyxproblem. det kommer nog dröja ytterligare fyra år innan de ens går ut i medierna med att de dejtar. suck. jag tycker att skåne ska bli danskt, då kan jag flytta ner dit och vara stolt över den danska kungafamiljen som är långt ifrån tråkiga. skandaler, prostituerde, skilsmässor och kungabarn. hurra.
give it to me baby, now
- duscha utan att behöva sätta på boilern innan
- cykla. undrar om jag har glömt hur man gör haha
- alla mina kläder som ligger och väntar på mig, i nicoles förråd i lund, men ändå.
- formatera min data för att få bort alla kinesporrsidor som dyker upp då och då
- min locktång! så himla tjejigt jag vet, men jag saknar den faktiskt.
- shoppa på A6. (GUD VAD JAG LÄNGTAR)
- klippa mig. jag vet inte om jag vågar ge mig på frisörerna här på malta
- äta rikigt hemlagat, typ pita och sarma och grah. prutt-varning.
- spela sims2 (GUD VAD JAG LÄNGTAR 2)
ja det var nog allt.
det rent känslomässiga och känslostyrda grejerna är att jag saknar min familj, men nu är dom här så då är en del av det fixat, familjen K, och farmor.
haha. ja det var nog allt det med.
den viktigaste läxan
när det första man gör, innan man har hunnit ta av sig stövlarna och kappan, är att man sätter sig vid datan, det är DÅ man inser att något är fel. jag är internetberoende och min mamma har inte uppfostrat mig till att vara det. först tvättar man händerna, sedan pillar man på alla saker i huset och inte tvärtom.
nu tror jag att mitt rum är mer lusigt och smutsigt än katten mujo.
kära dagbok
när egot är större än framtiden
det här är också ett fett konstaterande, men när man har familj har man allstå inte tid till att sitta en hel dag vid datan till exempel. man har inte tid till att duscha (inte för att jag gör det varje dag), knappt tid till att ta det lugnt och fixa sig, vilket är mycket mer än att bara sminka sig, man ska dessutom komma in i rätt mood för att kunna möta omvärlden. detta görs oftast med hjälp av bra musik och allmänt pepp framför spegeln. det är sådana små skitsaker som min vardag går ut på, men nu rubbas schemat och jag har inte ens tid till att läsa genom perez hilton.
det närmsta familj jag kommer är genom att vara ett underbart förstabarn i den här familjen och så naturligtvis i sims.
det här med bloggsug och engla
men nu när man börjar bloggar så inser man att man inte är så stark, utan man faller för frestelsen trots allt. bloggsuget är nu nästan lika starkt som mitt sockersug; daglig dos så att jag klarar av morgondagen.
jag är värre en linda rosing
hemma igen, vilket jag är knappt nu medan jag har mina familj på besök. vi är ute konstant, äter och promenerar. jag är skitsjuk, skitsurt med tanke på att jag segar ner mig ännu mer då. just nu vill jag orka med allt.
jag är hemma bara för att platta håret, för snart ska jag iväg till hotellet och jag och min bror ska gå på bio ikväll.
jag är dötrött. men jag bloggar mer ikväll. puss
idag är det bajram
hoppas ni har det najs och mysigt i stugorna med era familjer. var snälla och skicka lite sarma och sirnica till mig!
själv sitter jag här, alldeles nyvaken med nästan-feber och asont i halsen. det blir ingen skola för mig idag, däremot ska jag träffa min familj snart. jag saknar dom redan. men först frulle. pizza till frulle, det är inte varje dag, men är det bajram så är det bajram.
puss!
the cat is back
det här tjockiskatten, the cat (eller vår kära vän, som nicole kallar honom för) är tillbaka. han har varit lite frånvarande den senaste veckan och vi har inte sett honom då vi har gått till skolan.
trots att jag är rätt antidjur ("they are dirty") så hyser jag någon slags hatkärlek för den här snubben. precis när jag skulle ta kort på honom medan han låg och degade på ett biltak så kom han fram istället och strök sig som en galning mot mina ben.
när det inte är folk i närheten brukar jag, i smyg, kalla honom för mujo. vet egentligen inte varför. jag tycker bara att han ser ut som en mujo.
hade han inte varit så nersmittad med alla sortens djursjukdomar så hade jag nog klappat honom. vad fasen jag börjar fästa mig alldeles för mycket vid den här tjocka katten, kanske för att han är lika degig och slapp som jag? jag vet inte. en tuff nöt att knäcka.
no doubt it's bathwater
jag undrar om jag har någon klyftig läsare där ute som tolkar mina rubriker exakt så som jag vill att de ska tolkas? allstå jag vet att ni är lite lata på att kommentera, men kan ni göra mig den enorma tjänsten och svara på om ni förstår det här inläggets rubrik?
min förkylning är inte bättre, sitter här och flåsar lite väl högt och kisar som en skeptisk gumma med ögonen. snart ska jag sova.
dessutom har min familj kommit på besök. de är naturligtvis inte här, så stort är det inte, det är på ett hotell rätt långt härifrån. det är inte så farlig, det ger mig åtminstone en orsak till att röra på sig (vilket käckt uttryck. blä.). mitt hår luktar gott, på tal om inget, och min hud är lenare än världens lenaste bebissjärt, dock har jag en liten vulkan bestående av var mellan ögonbrynen som förstör helhetsintrycket. man kanske kan måla den röd imorgon och låtsas att det är en bindis.
fan allstå klockan är snart två och jag är en idiot som borde sova.
i musikstudion
joey och nicole sitter medan jag spelar in
joe, gamlingen, sitter och håller koll på datan
it's me
kex och te till frukost
nu ska jag platta håret och sedan ska jag till skolan för att sitta med joe och arbetet.
nicole åkte i morse, än så känns det inte så konstigt, men det beror på att jag tror att hon är i skolan och kommer att komma tillbaka senare i eftermiddag. skumt.
mina babianer landar idag, så efter joe ska jag leta reda på dom. mycket spännande. undrar om dom har förändrats?? ha ha. jag kanske inte känner igen dom.
ska vi ta och säga godnatt med en brad?
alla tjatar om att han är snygg och hit och dit, men det var inte för länge sen som jag faktiskt insåg att han är riktigt snygg.
predaj se srce
det ska bli roligt när dom kommer, men jag har inte saknat dom så mycket som jag hade saknat dom om jag inte hade haft skype. vi har i princip hörts varje dag ända sedan jag kom hit, och när jag bodde i lund så träffade jag dem nästan varannan månad, så läget är inte mycket mer förändrat än innan.
jag sitter och petar i mitt hår, och fortfarande har jag lite färg kvar som sätter sig under naglarna. det ser lite ut som att jag har varit ute i trädgårdslandet.
maagh-dah, niiiii-kol
vi avrundar kvällen med Lenny
den är riktigt fin den här låten och lenny är snygg i uppsatt hår och jeansskjorta.
njut.
nu ska jag bli frisk
jag vill inte gnälla alltför mycket, förutom på den här förkylningen som jag är väldigt beslutsam om att stoppa.
förresten 1: jag tog ett par riktiga fulingbilder på mig själv, bara liksom för att se hur jag ser ut när jag är helt nersliten. it was such a pretty sight, så pass vackert att jag tar en dags betänketid huruvida jag ska eller inte ska lägga ut dem på bloggen.
förresten 2: efter att min pappa hade läst inlägget därunder så var han tvungen att ringa upp mig för att kolla läget. det är visst bara min pappa som bryr sig ifall jag blir bortgift med en maltes, medan de andra två familjemedlemarna bara skrattade. vad är det för familj undrar jag?? pappa kommer få sina biljetter betalda av sin svärson, medan de två andra får betala sina flygbiljetter själva. inte mer än rätt.
keeping you alive
hörrni, jag måste få dela med mig lite av mitt s.k kärleksliv. det händer inte mycket, verkligen ingenting alls, det är därför jag aldrig skriver om något sådant. men nu har jag en flört på g, fast han vet inte om det. det är killen som sålde en router till mig och nicole, även kallad routersnubben, han jobbar i en dataaffär som man alltid går förbi när man går till skolan.
han är rakt igenom snygg, men han verkar lite småblyg, därför så är han en kombination av snygg-söt. dessutom är han uppfostrad och hälsar alltid när man går förbi honom. i fredags var vi på havanna och hade det najs, alltså inte han och jag (ha ha), utan nicole och araberna, och precis när vi är i full gång med att shejka loss på dansgolvet så går någon förbi mig och ler och nickar. jag visste vem det var, men kunde inte riktigt placera honom, så i några sekunder trodde jag att det var en klasskamrat, när det i själva verket var routersnubben som gick fram mot mig. och så smackade vi varandra på kinderna.
han är hot.
nu undrar jag hur jag ska göra när jag träffar honom nästa gång? ska vi kindpussas igen eller var det bara en engångsföreteelse?
ändrade planer. jag stannar nog kvar på malta och gifter mig med routersnubben.
jag tycker så synd om mig själv
jag har jättejätteont i halsen. det kittlas och hostas. dock så försöker jag verkligen att inte bli värre, jag köpte några dåliga tabletter idag och dessutom så dricker jag alvedon för att förhindra allt annat som kommer hand i hand med förkylningen. var inne på turken och köpte honung och så har jag även druckit en liter nudelsoppa. men nu när jag skitsugen på glass, jag har lite ben&jerry kvar i frysen. kommer det bli värre om jag äter glassen?
alldeles för tidigt
jag somnade halv fem idag på morgonen. trevlig info så här dags på morgonen eller hur? det innebär att jag låg i sängen i tre timmar och tyckte synd om mig själv och min hals. när jag blir förkyld så håller det i sig länge, inte normallänge, utan väldigt länge.
jag rotade även igenom min lilla åhlens-tablett-påse och hittade mucoangin, ibland är jag nog ändå rätt så smart alltså. och nu sitter jag här i tusen olika klädesplagg för att behålla en normal kroppstemp för snart är det dags att gå och sälja de förbannade annonserna. mitt huvud och min kropp skriker JAG ORKAR INTE, BÄDDA NER MIG ISTÄLLET, men snart lilla kroppen ska du få dega igen.
fire with fire
jag färgade håret idag. det blev mörkare än vad jag hade tänkt mig. jag tycker inte om det, jag ville bara färga över utväxten men nu ser jag ut som en äkta ghettomaltes. jag tror att jag även har bestämt mig för att låta mitt hår växa ut och bli blond.
ok, det var ett lamt skämt.
jag har så ont i halsen och jag ska upp tidigt imorgon för att gå och sälja annonser till olika företag. vad gör man inte för skolan och gorgan? fyfasen.
little bit of love
sweet, sweet baby, life is crazy
alltså, jag är inte så sugen på att gå och lägga mig. jag funderar fortfarande på om jag ska ta ett PPavsnitt eller om jag kanske ändå ska sova.
hallå, en till sak som jag funderar över är vad i sjutton jag ska göra till våren. jag ska i alla fall inte plugga i lund, trots att jag saknar det så är det kanske ändå dags att ta en liten paus från lund. därmed har jag bestämt att jag åtminstone ska bo hemma ett halvår, i kycklingaryd (my god), så förvänta er snälla inte några roliga och inspirerande inlägg för mitt liv kommer att ligga på is under våren.
¤ jag SKA ta körkortet
¤ jag och nicole SKA klara c-uppsatsen
¤ jag ska ta en omtenta
¤ jag ska bo högst ett halvår i kycklingaryd
sedan mina vänner ser planen ut följande:
¤ jag ska ansöka till journalistprogrammet lite överallt till hösten, men om jag inte kommer in i göteborg eller lund så vägrar jag flytta mer uppåt i sverige.
¤ kommer jag inte in så tar jag en paus i ett år, och antigen så flyttar jag ner till malta (jag tycker nog om malta hihi) och jobbar eller så jobbar jag någon helt annanstans. men inte i sverige i alla fall.
läste precis igenom listan och den ser rätt lagom ambitiös ut allstå.
så snälla gud låt mig inte bli kär i vår för det kommer annars att sabba mina planer haha!
PRVO SKOLA, PA ONDA MOMCI, jel tako?
prvo zivot, pa onda momci, jag tycker att vi ändrar det.
paparazzi & havanna
det var omöjligt att välja bland hundratusen rätter, men till slut blev det spagetti med kyckling och massor med såser. till förrätt, vitlöksbröd och bruschettas. jäkla massa bröd och därför orkade vi inte ens sedan äta efterätt.
lina och nicole. en skitfin restaurang. fast dom är också skitfina!
jag lyckades faktiskt inte hålla mig still på en enda bild, men här är en. och fan vad kul vi hade.
jag och ali spexar. ali är dock lite bättre på att spexa. ser ni dessutom att jag har en päls runt halsen, gjort av äkta hår.
men fasen vad suddiga bilder, jag vet inte vem det är jag ska klaga på, om det är fotografen eller kameran. och här har ni snubbarna; ali, jafar och joe. en hälsning till alla shortysar på denna blogg.
och jag ska försöka sluta med mina peace-tecken, jag har förstått nu att det är rätt o-originellt. varför börjar man ens med något sådant?
summary: FASEN VAD KUL VI HADE DET och MINA PEACE-FINGRAR HAR HÄNGT MED SEDAN 12-ÅRS ÅLDERN och därför är det lite svårt att sluta.
partypepp i onödan
jag sitter här i en dimma av gasol. trots att det var länge sen jag stängde av den där värmaren så kliar det fortfarande i ögonen. gasol och aceton är en härlig blanding som jag kommer att få inandas denna natt.
fast jag ska inte sova än. jag är lite partypepp här och kör massa partymusik medan jag kollar på partybilder. det är det närmaste party jag kommer att komma ikväll.
kvällen är gjord
ok, så vi bloggas lite senare. puss
halsduk och vantar på
nu ska jag snart iväg till valletta och köra en guidad tur med araberna.
hoppas det blir skoj.
det är så kallt inne i lägenheten.
förresten igår när vi åkte hem, sa taxichauffören ett par ord på svenska och sedan sa han att nicole liknade celine dion jättemycket. jag höll med.
godmorgon
jag känner mig som en zombie.
partynissen är hemma nu
och det har varit så jävla kul! sådär riktigt, riktigt kul. allt flöt på liksom. inga sura miner, inga förbannelser uttalades över killar, inga påhopp, inget tjafs. herregud tack för denna natt.
för det behövdes en riktigt bra festkväll.
men det började först med en middag i st julians på paparazzi tillsammans med lina och ida. portionerna var enorma, jag käkade knappt hälften och inte de andra bruttsen heller. det var riktigt mysigt och varmt och mot slutet kunde vi inte riktigt enas om vi skulle ha en efterrätt eller inte. så det blev inge efterrätt eftersom vi var så mätta.
brudarna gick hemåt, för att de "skulle sova" och jag nicole fortsatte mot plush. någon timma därefter mötte vi upp joe (alla dessa joe:ar), men joe araben i alla fall (som jag känner sedan innan), eller araben från london. anyways, han och hans kompisar Ali, Jafar (haha), och den sista kommer jag inte namnet på, han var minst. sedan tillkommer även jannic, joel och den orangea norsken, så vi var rätt många som partajade.
herregud vad kul vi hade det. vi var lite överallt, och nu kan jag på heders ord säga att havanna inte sög den här gången. antagligen för att vi var ute med fyra killar, så ingen idiot vågade sig på något. så skönt, för första gången på länge fick jag åka hem glad utan någon som helst ilska i min kropp och själ på grund av tölpar som härjar i paceville.
kvällen avslutades med den obligatoriska pannkakan, dock så har jag nu bytt från att ha nutella med kex till att ha vit choklad med smarties på min pancake. och så avslutades en perfekt kväll.
och JA, vi var två hot mommas ikväll. men jag vet inte om bilderna säger detsamma. det får vi se imorgon.
brittan pomfrittan rular fortfarande
allstå att säga att man ska ut och äta på restaurang är som att, som att typ vara vuxen. det är lite lillgammalt nästan. restaurang äter man på när man är 25plus, och fram tills dess äter man faktiskt på hederliga donken och ingen annanstans.
ja ja. låt gå.
ikväll vill jag vara en hot momma, men jag vet inte riktigt om det kommer att lyckas eftersom jag känner mig allt annat än hot. har dock satt upp håret i två hårbollar som ska göra mitt hår lite lockigare, så en bit på vägen är jag nog trots allt.
förresten, ikväll så kommer jag förmodligen träffa joe the arab igen, han är på malta igen, med sina polare. det nästan första nicole sa när jag nämnde detta var - men hans polare är också araber?
ja, ni tror nog att hon var sarkastisk. men icke, nicole har en förkärlek för aladdin-snubbar, och jag är inte sen att haka på den förkärleken. mörka och snygga TACK. at this point borde ni väl veta att blondiner är uteslutna från vårt killradar.
ikväll är det iaf två hot mommas ute i paceville.
min vän i kylan
jag vågar aldrig tända på den här hetingen, tur att jag har nicole som kan göra det. en stund var det lite kritiskt eftersom hela lägenheten luktade gasol och vi började få huvudvärk. vi har ni insett att det här inte är en leksak, utan en dödsfälla.
men än så länge lever vi. härligt va?
tala till mig
vad har ni gjort idag?
jag har varit i skolan på ett meningslöst möte som inte gav något, sedan gick jag till sliema och spanade affärerna och utbudet. dåligt utbud och jag tycker inte om julstressade människor som trampar sig fram. så istället för att belasta min hjärna med sådant trams så gick jag hem och avnjöt en härlig tallrik med kellogs och banan.
pjevamo do zore
klockan är redan halv två. jag satt här för en minut sedan och då var den kvart över tolv. tiden går snabbt.
jag tänkte jag skulle börja med en ny kategori som ska heta få nostalgi. ni är nog smarta och klurar ut vad den kommer att handla om. minnen, minnen, minnen och alla människor som har betytt och fortfarande betyder väldigt mycket för mig. min familj, de få vänner jag har och vissa allmäna människor som ändå förtjänar att få sitt fejs upptryckt över halva min blogg.
hörrni, jag är på det där humöret då jag känner för att omfamna hela världen, klappa dumma människor på huvudet och säga det är inte lätt när man är dum, protestera mot krig, ta ut min tusing från bankontot och skänka till en prostituerad på gatan nedanför, be om förlåtelse för mina oskyldiga synder, förlåta dem som inte förtjänar det, åka till Jajce, sticka upp till Tabija, ställa mig och skrika "I LOVE JAJCE" genom en fet megafon.
hm. ni kan ni passa på att utnyttja mig, för jag skulle nog göra vad som helst för er nu.
weeeeeeee are the woooorld, weeee are the children.
nä, jag lyssnar faktiskt på kemo, fast inte turbo-kemo, utan den äkta kemo.
är man rädd så vet man att man har något att förlora
jag saknar alla de uppräknade människorna väldigt mycket faktiskt, och jag längtar efter att min familj ska komma och hälsa på och jag längtar tills det blir sommar och jag kan åka hem till underbara jajce.
ko ima ima, ko nema, nema problema
det var svårt att somna igår. jag vet inte om det berodde på våra grannar, dom bråkar skitmycket, och igår var inget undantag. klockan halv fyra igår på natten stapplade någon in i lägenheten och började sedan skrika.
vädret är vackert idag. men jag känner mig lite nere. jag tror att jag ska gå och unna mig ett klädesplagg.
kyla och is
en dag på high chaparall
det finns faktiskt en fin liten berättelse bakom den här bilden. det var på den tiden vi fortfarande klassades som de första invandrarna från Balkan i Kycklingryd, med andra ord; long time ago. jag var sju-åtta bast och blondinen jämte mig var fyra. vi var på high chaparall, och man är ingen äkta smålänning om man man inte har varit där och lekt med cowboysarna och indianerna åtminstone två gånger under sommaren.
jag och min bror tyckte om att åka i de här bilarna, men saken var den att jag var HELT övertygad om att man styrde bilarna själv, och var därför petnoga med att köra rätt och vrida på ratten när man skulle svänga, för annars fanns risken att vi skulle "köra av" bilbanan. min övertygelse om att vi skulle krascha i staketet om man inte körde rätt var stark, men tyvärr hade jag en liten och envis bror vid min sida som vägrade köra rätt. han snurrade på ratten när det passade honom och jag blev svinförbannad på honom och tvingade honom ibland att släppa taget om ratten för annars skulle vi krocka. han vägrade oftast, därav tungan ur munnen som illustrerar hans envishet. jag, å andra sidan, försökte fokusera mig på körningen, men pappa störde när han skulle ta kort.
jag minns klart och tydligt hur sur jag var när åkturen var över och var tvungen att klargöra för pappa och mamma att jag vägrade åka bil med deno igen eftersom han inte vet hur man kör.
jag var väldigt klyftig som ung.
du tycker alltså att vi är lata?
nä, men idag var dagen rätt tuff, enligt mig och nicole, alla andra kvittar. vi var tvungna att gå upp tidigt idag även om vi hade sovmorgon för att påbörja skrivandet av resultatet för en assignment. allstå det går trögt att skriva uppsatsspråk på engelska, jag kommer komma tillbaka till sverige utan att vara det minsta smartare än vad jag var innan jag åkte hit till detta någorlunda engelskspråkiga land. nog om detta.
vi jobbade kanske lite, kanske en timma, där vi mest satt och gäspade och latade oss i min säng. sedan stack vi till skolan och hade en lektion i communicating with music, och man kunde verkligen se stressen avspegla sig i joes ögon. han kommer att dö i förtid om han ska hålla på och oroa sig för en assignment så mycket som han gör. och det hjälper inte precis att jag och nicole bara tar det lugnt och ber honom att slappna av.
det regnade hela dagen idag på malta. skitkonstigt. riktigt svenneväder, jag blev påmind idag om hur hela sommaren -07 var. men gud vad sjyst och lät mig därför ha en extra lång solperiod, ända tills igår. men jag tackar ändå.
vi slappade vidare, käkade, fikade, slappade igen osv. så var det dags för grupparbetet med de två deutsche leute och vi längtade bara hem. och hem kom vi klockan åtta.
OMG.
jag vill inte börja jobba och ha det så här. jag vill bara njuta av det här livet.
bara 7 dagar kvar
för då är vi fyra bosnier på malta.
då ska vi köra en riktigt introduktionskurs för denna familj som består av fyra mycket olika individer. jag undrar hur vi har stått ut med varandra så här länge.
men jag tycker om dom för jäkla mycket. nu lät jag nästan käck. usch.
jag vill vara någons delilah
nästan bättre än originalet.
det kanske är så när man är narodnjak
ready, steady, go
det gör det oftast faktiskt för då glömmer man och vaknar upp glad. som att vissa tankar aldrig kommit upp någonstans från något djup. som att man kan andas fast att man känner sig om en fisk utdragen från sin oas och tvingad till att ligga sprattlande på bryggan. som man tror att man kan ta det som en man, men ändå känna sig som en pussy innerst inne. kanske är det, trots allt, dags att dyka ner i sitt egna djup.
jag tror att jag är redo.
alla måsten är så... inte bra
förra veckan skulle jag ha skrivit en artikel till magazine-projektet, fast det kanske jag har nämnt, den skulle ha lämnats in i fredags. jag satt dagen innan och helgen och försökte verkligen, verkligen pressa fram lite ord, men det var verkligen som att jag var helt oförmögen till det. DET GICK INTE. hur jag än försökte. jag satt och stirrade på datan. jag skulle skriva om abort, ett för mig skitintressant ämne som jag kan prata om hur mycket som helst, förutom den här gången.
jag msnade precis med han som är coordinator för editorial-gruppen och han frågade mig om artikeln. vet ni vad jag gjorde då? jag spelade dum och sa att jag trodde att det var till den här fredagen. jag slog mig själv i huvudet för detta. han kände väl vibbarna och sa att om jag inte vill skriva så kan han hitta någon annan som kan göra det.
vi kom överrens om det.
och då vände det. plötsligt kände jag att jag ändå kunde kanske skriva något. det räckte liksom med att bara säga att det inte var ett måste och jag övervägde att skriva något.
oh my. det är allid så här för mig allstå. en psykologisk spärr som värgrar släppa taget. ni ska bara se min "måste-lista", det är en måste lista över minimala, löjliga och vanliga grejer. som att ex skicka ett vykort till mammas kusin i slovenien. MEN DET GÅR SOM SAGT INTE. varje gång jag tänker på att jag måste göra det så svartnar det och jag måste göra något annat för att glömma det. eller ex om jag tänker att jag måste duscha så går det inte för att jag gör det till en sådan enorm process.
det låter kanske inte seriöst, men det är seriöst. jag måste nog skaffa lite hjälp.
andas in och svimma
vi gjorde en liten komplicerad grej på yogan idag, vi satt på golvet med benen isär och man skulle böja sig ner mot golvet samtidigt som armarna skulle peka snett uppåt. skitsamma om ni inte förstår, jag förstod knappt själv. hursomhelst, mitt i detta böjande hör man ett PRUPP, lagom högt, men ändå diskret.
det var en av tanterna som fes.
jag vet inte om jag var den enda som reagerade eller om de här tanterna är humorbefriade, men jag tyckte att det var roligt. fast jag vågade inte skratta.
redo för allt
nu sitter jag här och funderar på varför jag inte gick och spydde tidigare, istället satt jag och plågades i två timmar. fyfasen, jag vet inte ens varför jag berättar det här, kände bara att jag ville dela med mig lite av mina tankar kring detta.
jag måste lära mig att göra pita
jag kan känna lukten av pita. det är helt sjukt. jag har inte ätit det sen flera månader tillbaka, men nu luktar det som att det finns en pita i köket.
JAG VILL HAAAAAA!
julfesten i bilder
tusen finnar i pannan
läraren i intercultural communication tvingar oss att prata och föra diskussioner i klassen. när jag var yngre, eller så långt i tiden behöver jag inte gå, en månad räcker, så tyckte jag inte att det var jobbigt att prata högt i klassen, och jag blev nästan aldrig generad. men nu, allstå jag vet inte varför och hur, men jag blir alltid generad så fort jag blir utpekad. det är skitjobbigt! jag ser ut som att någon har hällt en burk röd målarfärg över mig. det är inte meningen att det ska vara så, jag är pinsamt högljudd och nu är det plötsligt tvärtom; jag är tyst och blyg. eh. vad har hänt? har jag tappat min självkänsla och mitt självförtroende? inte nog med att man var tvungen att kämpa sig igenom halva puberteten, nu måste jag kämpa trots att jag inte ens är tonåring längre.
det är lite som att vara finnfri hela sin högstadie- och gymnasietid och sedan få värsta acneutbrottet när man är 25. men man kan alltid trösta sig med att när man är 25 så har man cash att köpa sig de dyraste bekämpningsmedel medan man som tonåring inte ens har hoppet vid sin sida.
die schule
i skolan i fredags. jag håller hårt i min cookie och min böna.
jag hatar att jag måste
det är så mycket saker som måste fixas, och jag vill inte fixa något. saken är den att om jag måste göra något, så vill jag absolut inte göra det. jag måste ex skriva en artikel till skoltidningsprojektet, och trots att jag verkligen VILL skriva så går det inte. jag förstår faktiskt inte att min hjärna kan blocka saker på det sättet. det är helt omöjligt. artikeln skulle ha blivit färdig igår, men guess what, jag har inte ens börjat.
jag lovar att jag ska skriva den idag.
det här är inte en kontaktannons
ok, dö inte nu när ni ser hur långt inlägget är.
jag har länge funderat på om jag har för höga krav när det gäller killar, så jag tänkte skriva ner dem för första gången. så får vi se om det är orimliga krav eller inte.
han ska inte vara en toffel, jag klarar inte av män som alltid gör som dom blir tillsagda eller lyder minsta lilla vink, för då blir jag elak. det ska vara en snäll kille, men som samtidigt kan sätta mig på plats. han ska kunna säga åt mig när jag gör fel, men inte på ett argt sätt, utan på ett lugnt och sansat sätt. vi måste kunna föra vettiga diskussioner, han ska ha sina egna åsiker, vi måste allstå kunna prata om allt, han ska dessutom vara påläst men inte på ett sätt att han framstår som en besserwisser.
utseende är viktigt. han får absolut inte vara lika lång som jag, utan längre, helst lång på ett normallångt sätt (1.80-1.90 m). dessutom får han inte vara för smal, utan vara lite muskulös, inte för mycket, men helst armarna. armarna är viktiga! jag vill känna mig tiny och säker när jag går på gatan med honom, dock får han absolut inte slåss, för då skäms jag. det är bara fjantiga killar som slåss.
håret är inte så viktigt, även om det är det. det gör inget om han är flintis, men är han tunnhårig så ska han vara rakad och inte ha tre par hårstrån som han försöker kamma ut över halva skallen. fast det är mysigt med lite rufs, helst mörkt. för jag vill ha mörka barn. ögonfärg och sådant kvittar. men han får jättegärna skratta ofta och skämta. jag dör i sällskap med humorbefriade killar, jag torkar ut. nu menar jag inte att han ska kunna dra skämt konstant, utan han ska kunna skämta om det mesta ur ett vardagsperspektiv (kan man säga så?). ok, så humor är skitviktigt, eftersom jag inte är så rolig, det är bara jag själv som tycker att jag är rolig.
en annan sak som är lika viktigt som utseende är att han ska vara självsäker, men inte på ett arrogant sätt, utan på ett ödmjukt men ändå coolt sätt. han ska vara säker på sig själv, oavsett hur han än är och hur han ser ut. han ska vara stolt över sig själv och sitt ursprung. han ska inte låta någon köra över honom och han ska kunna rycka på axlarna åt saker som kvittar.
han måste absolut vara påläst, han ska plugga på univerisitet och ha ett yrke som han kan titulera sig med. han ska sedan ha ett respektabelt jobb som han tycker om att gå till, men som han tycker ännu mer om att gå ifrån, för då vet han att han kommer att få träffa mig när han kommer hem. familj är viktigt för mig, därför ska det vara viktigt för honom också. han ska komma ifrån en normal familj där det inte finns för mycket problem, jag vill inte handskas med en gnällig svärmor, utan jag vill ha bra kontakt med hans föräldrar och syskon.
även släktingar, hans majka ska kännas som min majka, och mina majke ska vara som en majka för honom också. jag vill umgås med hans släkt och lära känna hans kusiner och allt vad det är. dock får han inte han en FÖR nära relation till sina föräldrar, för de ska inte lägga sig i vårt förhållande, de ska veta att de inte ska lägga sig i. våra föräldrar ska kunna umgås. han ska respektera mina föräldrar och kunna föra konversationer med dom, därför är det viktigt att han är påläst, mina föräldrar ska inte tycka att jag har dragit hem ett pucko. nej tack.
han ska desstom vilja ha barn och han ska av egen vilja vara pappaledig eftersom han tycker att det är viktigt att vara med sin baby när den är så liten och för att han är för jämställdhet. han ska tycka att det är skitdumt att jag tjänar mindre cash än en snubbe på mitt jobb, och han ska inte tycka att det är konstigt att dra fram dammsugaren för att städa när det ser skitigt ut. han ska SE smutsen och inte vänta på att jag ska ta tag i det.
helst ska han ha bott själv en tid så att han vet hur det är, så att han inte sedan sitter där med mig och gnäller om att han aldrig fick uppleva den riktiga ungkarlstiden. nej, han får absolut inte sitta där med mig och gnälla om saker han aldrig har fått göra eller uppleva. jag tål inte sånt gnäll, han får ABSOLUT INTE, under några som helst omständigheter, gnälla om hur han saknar tiden innan han fick barn. då kommer jag bara att tro att han kommer att lämna mig och vår bebis. NEJ, han måste vara engagerad i familjelivet och inte en soffpotatis.
han får absolut inte lyssna på turbofolk, allstå han ska vara anti allt sånt. han ska älska azra och han ska låta mig få älska zera och losa. han får också gärna spela ett instrument, men det är inte ett måste, bara en bonus. han ska veta sitt värde men inte dra några fördelar av det, han ska veta att han är eftertraktad, men han ska aldrig få mig att känna mig osäker. vi ska kunna skoja om svartsjuka och han ska vara så pass säker att han låter mig ha mina kompisar, även killkompisar, men alla våra tjej och killkompisar ska kunna umgås med oss tillsammans. han ska kunna dricka öl, för det är manligt, men han ska aldrig supa ner sig helt för att det är fult.
ibland ska han komma med presenter till mig, inga stora, jag kräver inte mycket, men då och då helst en parfym. en parfym som han själv har valt ut för att han vill att jag ska lukta så, och inte någon parfym som han bara plockade med sig. han ska veta mitt värde och han ska respektera mig för den jag är, oavsett hur jag är. han ska älska mig av hela sitt hjärta. jag kommer att älska honom tillbaka men först när jag vet att han bara är min, eftersom jag annars kommer att tro att han kommer att lämna mig. allstå, helt och hållet bara min.
jag känner att jag skulle kunna rabbla upp grejer i en evighet, men jag måste nog sluta nu.
vad tycker ni? kräver jag för mycket?
jag vill bara att det ska finnas en sådan där ute någonstans.
ibland samarbetar mina hjärnceller och resultat kan redovisas
HAHA.
vad tycker ni om min påhittighet? jag tyckte att jag var smart när jag kom på det där för exakt en minut sedan. jag försöker inte att vara ironisk, bara realistisk.
min feta familj
min blogg har gått från till att vara en hemlig sak, till att bli en hemtrevlig sådan, en blogg där familjemedlemar connectar med varandra och hälsar till varandra.
och jag är metropolen i allt detta. hihi.
jag tycker om hela min familj, alla mina släktingar, deras mostrar, fastrar, deras barn och barnens farbröder, alla mormödrar och alla farmödrar, alla sysslingar och alla pysslingar. det är många människor, och alla dom är av mitt kött och blod, kanske inte alltid kroppsligt, men själsligt.
fredagen i bilder
prokleta nedelja
bajs
hursomhelst jag är svintrött, och snart ska vi iväg på julfest hos de tre svenska snubbarna.
fest snart
typ.
IKVÄLL ÄR VI HETA!
ja, det måste jag nog få tala om att vi är.
ikväll kommer vi att frysa ihjäl!
dagens gåta
framför datorn sitter en trött men lagom partypeppad kvinna. hon har en turban på huvudet (hon duschade) och hon lyssnar på dirty dancing låtar, allt för att bli ännu mer pepp. dessutom sitter hon i sin pyjamas och funderar på vad hon ska ha på sig ikväll. halvsminkad, sedan tidigare idag, men mer ska på, för ikväll ska det slås på stort, dvs lite mer glitter än vanligt på ögonlocken. lite rouge, lite puder, mycket mascara, parfym och hon är redo för kvällens utmaningar.
vem är denna kvinna?
bara för att jag är en kvinna
heeeråååå.
jaha, och vad händer i helgen då?
därefter kan jag faktiskt pusta ut.
imorgon ska vi festa, på sky bar förhoppningsvis.
på lördag är det någon slags julfest hos de tre svenska snubbarna.
på söndag ska vi sitta med grupparbetet (neeeeeeeeeeej).
där har ni min helg.
jag och turbanen
vad tycker ni om den här bilden? den är tyvärr inte det minsta konstnärlig, utan det är bara min mobilkamera som är slö, så pass slö att min handduksturban hann trilla ner. det är den där turbanen jag snackade om tidigare.
ok, jag ser lite crazy ut också, men klart som fan att man blir crazy när man har ett sånt fullspäckat duschschema.
smörj in den
saken är den att jag är lite bloggsugen, men inget kommer ut ur mina fingrar, det är totalstopp. jag vet inte om det är min extremt obekväma sittposition som gör mig så tråkig och oinspirerad eller om det bara är så att det är allmän torka i hjärnan.
näfyfasen vad jag tycker att jag är tråkig.
man blir smartare av sömn
sedan vaknade jag, pigg och kry och tänkte vad skönt att jag inte har någon nu som jag måste underhålla.
men jag funderar på att skaffa mig en deltidspojkvän som kan hålla mig sällskap i krissituationer, resten av tiden klarar jag mig själv.
and the answer is...
alltid när man har ett större problem som man börjar tro är olösligt säger man åt sig själv att det här är det största problemet man har och att man aldrig mer ska fokusera på de små problemen längre.
men, som alltid, så löser man det större problemet och det första man gör är att återgå till de små meningslösa problemen igen.
därför funderar jag just nu på om jag ska färga mig mörk eller gå mot ljusare tider.
jag funderar också på om jag ska klippa mig, eller om jag ska låta mitt hår växa ut igen.
OMG, vilka problem eller hur? jag låter som en tragisk modebloggerska.
sky girls
det behövdes alltså bara lite väntetid
i helgen ska det firas rejält.
jag måste gifta mig med en kock
vi slutade 18 idag. intercultural communication är den intressantaste mest intressanta kurs jag går. den är verkligen så bra att jag inte skulle ha något emot att ha den flera gånger i veckan. föreläsaren är inte ens lärare, men håller riktig hög nivå när det gäller kunskap och pedagogik. bättre än de flesta gammlinglärare här på universitetet.
snart ska jag klä på mig ordentligt och så ska jag, nicole och angelica till paceville och äta mat. för att vi inte orkar laga mat själva!
malta
dags att börja vaska guld kanske
jag ser verkligen bilden framför mig; jag, 60 bast och ett par barnbarn springades och skrikandes om att de vill leka, medan jag som far- eller mormor säger nä jag orkar inte, jag är seg.
om jag hade fått betalt för varje gång jag sa att jag var seg hade jag varit rikare än bert karlsson idag.
lejonkungen är den riktiga kungen
min absoluta favvodisneyfilmer är lejonkungen och aladdin. men lejonkungen är speciell, den är så jäkla bra. något av det första jag kommer att göra när jag kommer tillbaka till sverige är att kolla på den på vhs. sedan jag, någon gång för länge sedan, såg på oprah att det fanns en lejonkungen musikal så har jag varit förtrollad.
allstå kolla på det här klippet från musikalen. det är så obeskrivligt bra att jag ryser i hela kroppen. det är så bra att man gråter, men å andra sidan, vem gråter inte när man ser lejonkungen? det är så bra att man vill åka till afrika nu, nu, nu och klappa lejon.
jag hoppas någon gång i mitt liv få se denna musikal. någon som kan överraska mig...? snääääääälla.
jag är i eufori just nu.
GODNATT. nu ska jag sova gott.
romeo & juliet
sist men inte minst, gick vi till favvofiket där alla tog varsin fet kaka, igen. inte jag dock. duktigt. vi satt där rätt länge och sedan kom även henke och så satt vi där igen. och så satt vi tills vi gick hem.
angelica för en konversation med jocke som inte syns med på bilden och bettan posar för nicoles kamera. maten var god. jag käkade pasta med laxbitar. göööött.
efter fikat var det dags för musikalen. den var både bra och dålig. men dansarna hade skitfina kläder hela tiden och det var duktiga.
efter maten fikade vi på det lilla fiket med dåligt service. det var gott det med. sist jag, nicole och angelica var där så betalade jag min dricka med med bara mynt, 95 cent med 10- och 5-centare och servitrisen sa tyket you must be JOKING? när jag la fram dom. hon pallade inte ens att räkna dem. istället svor hon lite. haha.
efter middagen var det dags för det traditionella ansiktsfotot, som verkligen de flesta verkar störa sig på. även bettan som blurrade till bilden.
vi anlände rätt tidigt, strosade runt en halvtimma på stan innan vi beslöt oss för att käka på den första restaurangen vi besökte när vi precis kom dit. det var dessutom halva priset för studenter. och alla vet ju vad studenter tycker om rabatter.
välkommen till tysta klubben
ha ha. ok, det var kanske så inte kul.
samla på lite allt möjligt i turbanen
det här med att duscha är en lång process för mig. mycket ska göras, det ska schamponeras, tvättas ur, balsameras (men det heter nog inte balsamera), tvättas ur, vridas ur, sätta upp med hårsnodd, på med peelingvantarna, peelas, duschgeleas och sedan duschas av. dessutom ska man sedan klä på sig och efter det har man en fin halvtimma då man fönar och kletar sönder håret med allt klet som måste i.
det hä med att duscha blir är nu en ännu längre process för mig, eftersom man innan man ska duscha (som i bosnien, så jag är van, men ändå), måste sätta på den värmesaken som värmer upp vattnet (bojler) och SEN kan man äntligen börja.
förstår ni nu varför jag duschar så sällan? haha. härligt.
hemlagat och vip
ok. det var en riktigt bra fredagkväll. först lagade vi mat hos lina och ida. tacos, för att det är lättast. vi satt där rätt länge och hade det riktigt mysigt. sedan kom jannic och natalie och då var det dags att dra ut för att partaja i paceville.
föreställ er detta scenario, maltas största klubb öppnade i fredags, premiär, massor med maltesiska "kändisar" och inflytelserika människor som minglade runt. folk i solglasögon, dj:ar och annat småkrafs. bara snygga och långa människor, hur ofta händer detta på malta? aldrig.
och tänk er oss, sju tjejer, lite lost, och kommer in på klubben. utan biljett, vilket man var tvungen att ha, utan att veta vad detta egentligen var. en brud ber lite surt om tickets , vi säger nej, vakten bara släppte in oss, men man måste ha biljett säger hon. jaha säger vi och börjar gå mot utgången när en liten flintis kommer fram och säger no tickets? no worry girls, come in, i'll take care of this. och så var saken biff. det är så det går till.
jag lovar, det kändes som att man var i en helt annan värld. folk som jag aldrig förr hade sett på maltas gator hängde här och festade. konstiga, snygga, flummiga, långa och stylade upp till tänderna-människor, på ett och samma ställe.
det känns som att sky bar skulle kunna bli ett nytt favvoställe.
JA. det slår jag fast vid.
beth ditto
the gossip -listen up
sicilienbilder
halv fem tog vi oss båda upp och orkade borsta tänderna och klä på oss innan vi gick nerför gatan för att vänta på taxin som skulle ta oss till valettas hamn.
inne på båten fann vi direkt en skön soffa där vi satte oss och avnjöt vår medhavda frukost, lyckligt ovetande om vad som skulle att komma. det minsta man kan säga är att varken jag eller bönan är förtjusta i berg-och-dalbanor, därför satt vi och dog i två timmar av allt guppande. men annars var det bra, vi är glada för att vi överlevde.
vi kände oss smarta som hade tänkt på passen, och som tur var hade vi dom med oss. jag hade min bara på grund av att jag inte har något IDkort medan nicole tog med sig sin för säkerthets skull. och det var väl tur det för sedan fick vi stå i en passkö full med rökande människor som förstörde den friska luften som både jag och bönan var i ett stort behov av efter den jobbiga resan.
vi lyckades samla oss och sedan stannade vi i pozallo, där vi tog en snabbfrukost. fast vi gjorde inte det, utan alla andra bara. vi var fortfarande i viss obalans.
efter detta var det dags för en två timmars tur till berget etna. vi satt bakom ett ryskt par som var lite gnälliga, speciellt mannen som vände sig mot oss och pekade ilskt på sitt öra. vi satt i en buss, vad förväntade han sig egentligen, en skön lite sovstund? hursomhelst, det var massor med pensionärer, och vi trivs bäst bland pensionärerna och inte gapande ungdomar.
allt det svarta är lava, och nicole klättrade upp på toppen av den lilla kullen.
jag skulle också göra det, men det var lite krångligt och min sko fylldes med grus. dessutom var det lite kallt här uppe, ca 13 grader.
vi passade på att smaka ur varenda burk, och jag köpte med mig en burk hazelnut cream. gött. den är nästan uppäten nu. det var en gubbe på bussen, han var klädd som en cowboy och hade en liten högtalare i sin kavajficka som det dundrade ut countrymusik ur. det var roligt.
bönan står framför berg
vi två. det var svinkallt. en plusgrad och vi var sommarklädda. vi frös ihjäl.
på väg nerför berget var det torkad lava på båda sida om vägarna. denna lava ringlade ner sig hela vägen ner till närmsta by. någonstans halvvägs ner såg vi ett hus som blev täckt med lava sista gången etna fick utbrott (-69 tror jag).
vi åkte förbi en massa fina landskap och massor med apelsinträd och kaktusar. så jättemånga apelsiner, man fick nästan känslan av att bara gå ut och springa mellan träden.
så kom vi fram till den tredje hållplatsen på vår resa; staden Modica. en fin och mysig stad. vi gick där och spanade läget. jag ska väl passa på att nämna de italienska snubbarna, finns det snyggare? nej. och gentlemen är det också, inte som de galna malteserna.
glasstime. jag köpte en massa godsaker, bland annat chilichoklad.
kväll.
balansgång.
utsikten från färjan. och sedan dog vi igen. men det var härligt. att vara på sicilien allstå. inte att dö i två timmar.
vilken skön dag
jag funderar på vad jag ska laga för mat.
update: ser ni att varenda rad börjar med jag? coolt.
missbruka inte ord
så att påstå att någon som är helt frisk och inte handikappad är helt cepe är allstå helt fel. därför slutade jag.
men på högstadiet var det coolt att säga a meeeh du ä ju helt cepäää till allt och alla.
jävla CPskit var också en trevlig svordom som användes flitigt innan jag fick lite vett i mig.
uppe med mobilen
jag lyckades. jag vet faktiskt inte hur.
jag är nere på jorden
eftersom jag blev så jäkla nostalgisk i inlägget under så var jag tvungen att läsa lite gamla inlägg från april-maj och det slog mig hur underbart liv jag hade (och har) och det slog mig även att jag är en riktigt duktig bloggare.
tro inte att jag har höga tankar om mig själv, alla är duktiga på något, men när det gäller att leka med ord så är jag nästintill genialisk. ni borde läsa mina gamla inlägg, dom är underhållande. eller så är det kanske bara jag som tycker det eftersom jag tycker om mig själv? hm. jag vet inte, det är lite tidigt på morgonen för att filosofiera.
anyways: jag mår bättre nu och är mindre nostalgisk.
anyways2: tror ni att jag lyckas gå upp vid 12 imorgon?
nostalgin är nog känslan jag talade om innan
HUR kan man bli så nostaligsk som jag är nu över saker som hände för mindre än ett halvår sedan? herregud. jag sitter här och kollar in bilder från maj månad och blir helt knäpp. jag saknar den tiden som fasen. jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker tillbaka på min underbara lilla lägenhet (I LOVE YOU). min lägenhet var så perfekt, det var mitt lilla paradis på jorden, mitt gömställe från omvärlden, mitt allt typ. fan allstå det var inte länge sedan, men det känns ändå som att det var riktigt länge sedan.
jag är så glad för att jag inte är 40 bast och saknar tiden då man var tjugo, ja det är tur det. haha. att jag själv nu är 21 och inte 41 är det enda jag kan glädjas åt. jag vill inte bli gammal. ueh.
KEBABPOWER
och ändå pratas det om onödiga människor
jag måste nog säga att jag är väldigt nöjd med min uppläxning. det är verkligen en fin känsla när man lyckas få en man generad, bokstavligt talat, för sitt beteende. när man drar ner dom på jorden och får dem att inse att de inte är män, utan pojkar. det kändes som att jag pratade med en mycket ung pojke som hade gjort något fel, men som egentligen inte verkade förstå det förrän man talade om detta för honom.
men om vi nu lägger trump åt sidan och fokuserar oss på lund. om det är något jag saknar med sverige så är det lund. alla härliga dagar i lund, alla härliga kvällar och helger. skolan, stortorget, herkan, vildanden, netto, nettosnubben, hålet-i-väggen-kebaben, donken, nova lund, vgs, redhed och alla människor som gjorde saken så mycket roligare.
det är kallt och det blir inte värre
mika i love u
det här är en av de bästa låtarna jag någosin har hört i hela mitt liv. den har betytt så mycket så många gånger.
nästa gång han kommer till sverige så har jag lovat min bror att vi ska gå. och jag längtar och hoppas att det är snart.
förfest what?
iiiiih. ok. hoppas verkligen att det blir kul ikväll!
bråttom
jag vaknade för en halvtimma sen. mysigt va?
nu har jag bråttom, måste fixa mig inför ikväll. vi ska käka middag på restaurang och sedan är det musikal som gäller.
hörs ikväll. pussar
"tittar jag på dom, så spyr jag"
det känns sådär nu. lite ångest faktist.