.
det är alltid lika trögt att sätta igång med bloggandet haha. det känns som att jag har varit borta hur länge som helst och borde därför ha ett slags "inledningskapitel", men orka.
idag åkte min kära, lilla familj tillbaka till sverige. jag gick upp väldigt tidigt för att sticka till hotellet och mysa med dem en timma till. den veckan som dem har varit här så har det kännts som att allt är som vanligt igen, som hemma, men nu när jag vet att de inte är här, gångavstånd till mig, så känns det lite tomt faktiskt.
på tal om "haha", som jag skrev i första meningen, jag brukar aldrig annars göra det i inläggen för att jag tycker att det känns opproffsigt, trots att inget av det som händer och skrivs i bloggen är proffsigt. saken är den att om jag skulle börja skriva "haha" i mina inlägg så skulle det se väldigt fjortisktigt ut eftersom jag jämt och ständigt skriver haha på msn ex. jag skrattar ofta, oftast högt och oftast när jag är ensam i rummet, men ibland när man är för trött för att skratta med munnen så skrattar man i huvudet, och det är ljudlöst.
idag åkte min kära, lilla familj tillbaka till sverige. jag gick upp väldigt tidigt för att sticka till hotellet och mysa med dem en timma till. den veckan som dem har varit här så har det kännts som att allt är som vanligt igen, som hemma, men nu när jag vet att de inte är här, gångavstånd till mig, så känns det lite tomt faktiskt.
på tal om "haha", som jag skrev i första meningen, jag brukar aldrig annars göra det i inläggen för att jag tycker att det känns opproffsigt, trots att inget av det som händer och skrivs i bloggen är proffsigt. saken är den att om jag skulle börja skriva "haha" i mina inlägg så skulle det se väldigt fjortisktigt ut eftersom jag jämt och ständigt skriver haha på msn ex. jag skrattar ofta, oftast högt och oftast när jag är ensam i rummet, men ibland när man är för trött för att skratta med munnen så skrattar man i huvudet, och det är ljudlöst.
Kommentarer
Trackback
