Magzi - en baggas bekännelser

jag har satt upp regler för nip/tuck-tittande; inga avsnitt efter klockan 23. detta för att minimera risken för deppiga dagen-efter-morgonar.

idag  vaknade jag och ville bara ligga och tycka synd om mig själv. jag ville inte gå till skolan, jag ville inte gå på toa och jag ville inte logga in på msn. jag mådde piss och när jag hade fixat mig i ordning för att gå till skolan kände jag mig skitful och ville skolka enbart för utseendet. ibland är jag för utseendesfixerad, men samma sak med partyn, känner man sig inte snygg så vill man inte gå och festa.

hur jag tog mig till skolan med dessa deppmoln över mig?
jo, med cykel.

Magzi säger: du micke
Magzi säger: har du lust att göra mig en megatjänst?
Magzi säger: du vet inte om du orkar gå ut nu och bara möta mig med din genusbok?
 -->>>!GaNgStA' - MiCkE!<<<-- säger: jo, det kan jag väl göra, fast jag känner mig skabbig just nu, har i stort sett bara suttit inne och skrivit i 3 dagar nu
Magzi säger: du jag är skabbigare tro mig
Magzi säger: det är natt
Magzi säger: det syns inte ändåså haha
-->>>!GaNgStA' - MiCkE!<<<-- säger: hehe okej, men jag rör på mig nu då... SKYNDA!

Micke är dagens hjälte! jag kommer kanske klara genusfrågan nu! haha. ibland är det bra att bo på vildanden, där alla känner alla.

hallå, vad fasen gör den där lilla äckliga bananflugan mitt framför mitt ansikte? det är ju för fasen vinter då ska dom sova. vet inte om jag tid till att slå ihjäl den.

dessutom såg jag ett äckligt litet kryp, typ nyckeligans avlägsna släkting, svart med gula prickar (eller var det tvärtom?) på min lampskärm. var kom den ifrån? den ska ju också sova.
istället fick den simma runt i toastolen tills den dog.

snökaos i lund. inte så farligt som tidningarna skriver om det. några cyklar begravda i snön men Redhed, hon står fint i cykelstället och låter sig inte knäckas av lite snö.

uuuuu! jag saknar min familj. jag är mänsklig allstå. det var länge sedan jag kände att jag verkligen saknade dom.
jag tror att det beror på att jag tittar fortfarande på sommarbilderna. måste sluta vara ett känslomonster och bli till sten igen om jag ska kunna göra något vettigt av den här natten jag har framför mig.

dosta blogganja.

jag funderade på en grej idag när jag satt i läsesalen. utanför fönstret finns det en sån brandtrappa och brandväg som går runt hela byggnanden, och eftersom detta var tredje våningen så är det inte ovanligt att man ser duvor som går runt där och degar.

just då var det en duva som stod precis på kanten av den här gången, eller vad men ska kalla den, och den bara stod där med typ halva kroppen "utanför" den. allstå om den lutade sig lite bakåt skulle den ramla ner med sjärten först.

deras fötter är ju jättespinkiga, hur klarar de att hålla upp den runda duvkroppen utan att mista balansen och trilla omkull? och, händer det att duvor faller ner med ryggen mot marken, kan de ändå flyga trots att de faller så?

undrar verkligen.

haha. jag hade en så rolig dröm. det tråkiga är att jag inte minns så jättemycket.
anyways, jag drömde att jag låg på en solstol och solade vid någon pool och det var jättevarmt ute. en servitör kommer förbi för att fälla upp en parasoll och i samma stund kommer mary-kate olsen. jag blir chockad över att en kändis kommer och blir lite nervös och förväntansfull.

hon lägger sig ner bredvid mig och jag märker att hon har en ny frisyr och inte den där överblonderade frillan. så jag frågar henne vilken frisyr hon tyckte passade henne bäst och hon himlar med ögonen lite och jag fyller snabbt i och säger att hon är jättesöt i den här frillan och säger att hon passar i lite mer guldblonda toner. hon skrattar lite och så ligger vi där och snackar.

för mig är det fortfarande lite oklart varför hon hänger här med mig, men hon envisas att följa med mig vart jag än går. lite som att hon inte hade någon kompis haha.

jag köpte en glass också. i drömmen. en exakt likadan som jag käkade i fredags i malmö. det var det bästa med drömmen.

emil, den bästa mannen som vi redan har konstaterat för länge sedan, ringde nyss. han träffade nicole på lunds och de festar och han undrar var jag är. och jag sitter här och gråter nu haha. jag saknar gruppen och alla gångerna vi satt nere i datasalen och tjötade. eeeeeeemil din buse kom och hälsa på nån gång!

om det är någon film man ska se så är det little miss sunshine. så himla underbar film och man känner

sig så glad efter att ha sett den. jag skrattade högt många gånger och, och, och man vill bara krama om hela världen för att man är så glad.

puh. lång dag! haha. jag överraskade nicole med en fin liten tripp till danmarks huvudstad; Örestad.

haha. nu gick ni på det. nä, vi åkte till köpenhamn och shoppade loss. fast det blev inte några ritkigt sånna där fullträffar som man känner att nu, nu nu är jag complete!, fast lite småkickar fick jag iaf. köpte ett linne, en vet inte vad jag ska kalla det, men kortare kavajjacka som används över tröja och ett par vårskor.

så där spenderade vi dagen med att flumma runt på gatorna och i affärerna. nicole fick för sig att "tryk" betydde dra i dörren, så hon stod och envisades men kom sedan på att det trots allt betyder tryck.

resten av tiden spenderade vi genom att jaga folk på gatorna för att fråga om vägen till den där turkiska resturangen (S hade varit stolt) som jag o ajdin åt på när vi var där. det lättaste var väl att hitta dit, det svåraste var att förstå danskarna. jag tror att vi frågade tio personer innan vi fattade helt. så satt vi där och käkade och sedan blev vi dåsiga, jag blev det iaf. hade suttit bra med en liten tupplur.

och sedan tog vi tåget till örestad och kollade igenom affärerna på Fields. men jäklar vad vi var sega. jag släpade efter nicole som en hund och sedan tog vi tåget igen och snabbade oss till H&M i Malmö. haha. det var en sån tur att vi inte hade några killar i släptåg. dom hade aldrig klarat av detta tror jag. nåja. nicole köpte en dundersöt klänning och jag köpte en glass, allt för att pigga upp min kropp.

tåg igen hem och sedan redhed och barb som tog oss hemmåt. haha.
en riktigt lång dag. haha. lägger upp lite bilder sen.

en låt som tar mig så många år bakåt i tiden, då jag satt i mammas knä och klappade händerna, hon sjöng och pappa spelade. fasen vad jag saknar den tiden.

gud, jag tror nog jag tar alla rekord i lat- och seghet.
en himla seg uppsatsföreläsning idag och sedan satt jag, nicole och micke i bibblan och snackade en massa skit istället för att plugga på uppgiften. sen blev vi aströtta och åkte till donken i mickes racerbil och där fortsatte vi snacka skit. och det slutade inte där för sedan fortsatte jag och nicole på reklamföreläsningen också.
när jag kom hem var jag tvungen att hoppa och dansa lite för att piggna till.

en jättekonstig sak som jag inte vet hur jag ska förklara.
för några dagar sedan när jag vaknade såg jag att min pojke-tavla hade trillat ner från väggen, och den dagen när jag vaknade så tänkte jag vad konstigt att jag inte hörde att den hade ramlat ner, för annars hör man när dom ramlar ner.

så idag när jag skulle ta upp båda tavlorna, dom brukar ramla där bakom tven, så ligger bara flickan-tavlan där. pojken-tavlan är borta. jag är helt lost, för det är inte precis så att jag kan ha lagt den någonstans. det är omöjligt att tappa bort något på den här lilla ytan. helt jäkla omöjligt, men tavlan är spårlöst försvunnen.

jag undrar om någon bara har gått in i lägenheten och snott den. det är så oförklarligt.
jag vill ha min tavla!