Magzi - en baggas bekännelser

huuuurrrra. jag har lite kvar att tillfriskna, men jag är på g. laddad som fan, man får ju inte tänka neggotankar, då är det kört. jag håller på och käkar på min musli och snart ska jag iväg till skolan för att lämna in en assignment.
dessutom känner jag mig så fräsch! ny-deodorantad, nysminkad och klädd i decent kläder, inga mysbrallor längre. det är en rätt skön känsla från att gå nersunkad bakteriespridare till fräsch som en nyponros. mitt orosmoln just nu är min benjo, och jag pallar inte att googla hudcancerbenjo-grejer, bättre att vänta med det haha.

ok. dags att bege sig till schule. bitte setz euch!


kollar av luftfuktighetsnivån i armhålan. spana in tattarskynket i dörren, ett lakan som vi har hängt upp i dörren och satt fast med sked. smart va?

ok så här ser jag ut på riktigt, kanske inte helt frisk syn, notera den plågade blicken haha. men PEEPP och inte depp. jag ska ta en glad bild sen.

snart jag gör och göra mig i ordning. ikväll blir det middag, fördmodligen chingchongmat, i Paceville och sedan bio. myyys, och jag har längtat hela dagen.

det första jag ska göra när jag kommer hem tillbaka till sverige är att fomatera om min data. det är tragiskt hur mycket den krånglar, jag vet inte hur många nerver jag har tagit kål på. varje gång den ballar ur måste jag knäppa mina händer, som man gör när man ber, av ren frustration, bara för att inte slå sönder min data. allstå, seriöst, den låser sig vid VARANNAN internetsida jag får upp, och då måste jag stänga ner allt.

JAG DÖÖÖÖÖÖR.

och sedan det här eviga tjatet om att legalisera prostution, handikappade som gnäller om att de känner sig ensamma hit och dit, så LAM ursäkt till att vilja legalisera skiten. använd era händer om de fungerar som dem ska eller gå för all del i kloster och bli helig. det är inte alla som får ligga här i världen herregud, sex är väl ingen självklarhet. tänk om varje fulis här i världen skulle säga att han vill legalisera prostituonen bara för att kunna BETALA någon för att  få sig ett nyp "ba hej jag är tyvärr för ful för ett ligg, men jag betalar dig gärna så tar du hand om det....är det okej..eller?" ett kanske drastiskt argument, men det är ingen skillnad på varken den fule eller den handikappade i den här frågan.

en lika löjlig ursäkt är att "dom vill hora sig, dom tycker om det", som man så ofta får höra. den mest använda förklaringen på det argumentet är att bruden eventuellt inte har pengar till att klara sig och ser då prostutitionen som en utväg ur det hela, och så är det, lyxhoror finns inte. snabba pengar på kort tid, sad but true. men vaddå vill, hon måste nog snarare, och bara för att man gör saker som man måste innebär inte det per automatik att man älskar att göra det. hade någon erbjudit dom ett hus, försäkring och ett sjyst jobb så hade dem knappast tvekat. efter att jag har sagt det så säger killen jag diskuterar med (konstigt nog alltid killar som har det argumentet) "men vaddå, tror du inte att hon njuter det minsta?". eeeh say what? kanske om hon har en extrem fetisch för gubbar med ölmagar, smuts under naglarna och hår på ryggen så kanske, men det är inte precis så att brad pitt tar en spontanrunda i horkvarteret om man säger så.
I aint byuing that bullshit såvida det inte finns statistik och siffror som tyder på att de tycker om sitt s.k jobb.

en annan grupp menar att legaliseringen skyddar kvinnor som sysslar med prostutation, ok exakt hur? det är fortfarande idioter som är kunder, och kvinnor kommer ändå att utsättas för misshandel, våldtäkter och mord då de är "i tjänst".

legaliseringen av prostitution innebär typ tusen steg bakåt i utvecklingen, och dessutom vill jag inte att mina framtida barn ska växa upp i ett land där det finns ett YRKE som enbart är till för att tilfredsställa män. yuck.

som en paus i all tentaplugg börjar jag och nicole prata om önskningar, vad man önskar sig osv.

om man fick tre önskningar vad skulle man önska sig då? vissa är ju lite orealistiska, men tänk om man verkligen fick tre önskingar uppfyllda. sjukt coolt. nåja. det första jag skulle önska mig är hälsa för mig och hela min familj, att de och jag aldrig blir sjuka och dör i sjukdomar, det absolut värsta som kan hända. min andra önskning var att jag fick obegränsat med pengar under hela min livstid. men inte så mycket pengar att jag inte behövde jobba, utan bara tillräckligt så att jag klarade mig och hade extra utöver. dessa pengar skulle jag använda till att resa jorden runt och hjälpa människor som har det svårt. det låter lite som ett miss word competition svar, men nu menar jag inte uträtta underverk, utan behöver någon cash till en operation så kommer faster magda och hostar upp cashen.
jag hade ingen tredje önskning, kunde verkligen inte komma på något, för saken är ändå den att man bara behöver hälsa och pengar för att hålla sig vid liv och vara lycklig. pengar gör dig kanske inte lyckligare men dem gör dig tryggare och ger dig möjligheten att göra i princip vad du vill. hälsa behöver du hursomhelst ändå.

sedan snackade vi om egoönskningar som man bara önskar sig själv. min första var att jag skulle kunna äta hur mycket som helst men ändå aldrig bli tjock, ovsett hur gammal jag är eller hur mycket jag äter. fatta vad skönt! den andra önskningen var att jag skulle kunna sjunga och den tredje var att jag jämt skulle vara solbrun, den där najsiga färgen man antar efter att först ha varit röd som en räka och sedan blivit brun. jag önskar mig verkligen en mörkare hudfärg. 
ja det var väl allt. nu väntar jag bara på att anden ska dyka upp.

PEEEEPP. det behövs lite pepp just nu. nicole ska iväg snart och göra sin första salstenta, så vi sitter här och lyssar på glada disneylåtar och toni braxton, vilket inte är så glatt, men väldigt sångvänligt inbillar jag mig. vädret  wunderbart och allt är allmänt vädigt bra förutom dessa tentor som terrar min hjärna och hjärta.

imorgon har jag en tenta i comunication overview, ett ämne som sammanfattar cirka 30 olika ämnen inom media och kommunikation. det är så mycket att läsa och jag pallar inte, det mesta känns dessutom som att man redan kan sedan innan, herregud lite kunskap har jag nog ändå lyckats banka in i min inte så alerta hjärna under dessa 2,5 år jag har pluggat. så imorgon litar jag på min egna tur och kunskap, för jag har knappt läst något av det man ska läsa.

på onsdag har jag en tenta i communicating with music, och jag har tyckt att den kursen har varit svårast, mest för att det har varit helt nya saker och många praktiska, nya termer, nya ämnen och nytt allt typ. jag vet ärligt talat inte hur den tentan kommer att gå, och eftersom jag inte har någon tidigare kunskap i detta så vågar jag inte heller riktigt lita på mig själv.

tiden får utvisa som man säger.

förresten vad tror ni om tito beltran? är han skyldig? han ser så jävla sliskig ut att jag tror att han våldtog den där buttan, men eftersom han inte är medveten om sin sliskighet så anser inte han själv att det var en våldtäkt.

nu lyssnar vi på BSB. backstreets back alriiiight. everybodyyy yeeeaaaah, rock ur boddyy, yeeeaah.

min kärlek till solen är nästan lika stark som kärleken till mig själv är. jag älskar solen och jag älskar sommaren. vintern här på malta är som sommaren i sverige. fast kanske lite bättre och varmare och soligare än i sverige. jag tror att jag är lite av en sån vädermänniska, helst vill jag stanna kvar här på malta på grund av vädret.

ja ja. lite boring är jag.

nu ska jag gå och göra mig iordning och så ska jag och nicole gå och käka på kinarestaurang.

ja ja, nog om tjat här kommer ett nostalgi-inlägg.

det var i juni som...
...allt det roliga hände! trots att det inte var länge sedan känns det som att det var en evighet det var junimånad och allt var så perfa. massor med fester och annat krafs.

...jag, naswhan, nicole och pannika var på bananfesten. en fest som var en hel festdag egentligen. det började med annika kom över till mig för att lämna över en fin födelsedagspresent, jag gjorde mig i ordning, vi skålade och sedan bussade vi upp till östra torn och bananfesten. där uppträdde timbuktu och hojfen. det var så jäkla röjigt, men där tog det inte slut för sedan åkte vi till nicoles crib och förfestade innan vi slutligen åkte till herkan och hade the time of our life.

... samma helg, rättare sagt på lördagen, var jag och nicole på herkan igen och festade. dagen efter, på min födelsedag den 3e juni väntade jag finbesök och min kära familj + farmor var hemma hos mig i lund. jag fick en asfin tårta och fina presenter. hurra för mig, man blir inte yngre. hela den helgen räknas nog som en av de bästa under vårterminen, along with another one, men den kommer vi till senare.

... allt gjordes iordning till malta. alla papper var helt och hållet fxade och sedan väntade vi i princip bara på att få åka iväg haha. nej, men nästan. för vi hade en annan resa på g, nämligen madridresan som var en spontanresa. efter att vi hade totalfailat på uppsatsen vägrade vi låta oss knäckas, så dagen efter slaktningen skjutsade oss micke till sturup. goodbye sweden and hello madrid.

... vi var i madrid i fem dagar och det var underbart! det var så jäkla varmt konstant och alla gubbar valde att vila sina starr-ögon på oss två. gubbarna, männen och killarna är ungefär som dom är på malta, men nu är vi åtminstone vana haha. vi gjorde massor med saker, bland annat shoppade bort alldeles för mycke pengar, gick på prado museumet, promenerade i den enorma retiro-parken, såg en massa annat och festade med brasilienare och spanjorer. det var inte lätt att komma tillbaka till sverige efter allt skoj vi hade varit med om i madrid. på flygplatsen väntade nashwan i sin pimpade bil och sina pimpade kläder och nicole kände knappt igen honom.

... det var också den sista helgen i lund. fredagen ägnades åt att packa upp resväskan från spaninen, packa ner alla kläder och småprylar i kartonger, och festa på herkan. sista herk-perk kvällen och vi var helt slut och helt snygga. solbrända, nya outfits, behöver jag säga något mer? jo, kanske att mina fötter dog av mina nya sandaler, jag har fortfarande feta ärr efter dom skoskavsåren jag hade.

... dagen efter åkte nicole hem till stockhålm (haha), och mina päron kom till lund. min sista dag i lund i min fina lägenhet. jag hade verkligen svårt för att skiljas ifrån den. min fina underbaraste lägenhet (känns som en person nästan) som har varit med om så mycket. inga detaljer. jag var rätt sentimental, och nu när jag sitter här och skriver så känner jag mig sentimenal igen, jag tror fortfarande att jag har den att åka tillbaka till, men jag har inte det. så fruktansvärt sorgligt. nåja. mina päron var bra på att trösta mig och sedan åkte vi hem till kycklingaryd.

... jag började sommarjobba på ett kontor och blev en vanlig 8-17 människa. konstigt med regelbundenhet och konstigt att vara i kycklingaryd då det inte hände speciellt mycket förutom att jag var var dyngsur av regnet varje dag. en riktigt svennesommar med andra ord. jobbet blev min räddning och jag hade riktigt skitkul, jag vet inte om jag hade pallat av att bara gå hemma och spela sims hela sommaren. men som tur var hade jag irma och många fler kycklingaryds-människor som var roliga att träffa (heeeej vedran! haha).

... jag för första gången i mitt liv firade midsommar. jag associerar midsommaraftonar med fulla tonåringar och fulla vuxna människor. så jag fick en lite mer annorlunda bild den här gången, dock ingick fulla tonåringar i den här versionen också. jag, irma och elma firade tillsammans med kajsa och hennes polare i jönköping. för första gången käkade jag sill och det var verkligen det äckligaste jag någonsin har ätit. HUR kan man äta något så totalt osmakligt? mina smaklökar dog den kvällen. nubben gjorde sitt också och jag, irma och elma tog hundratusen foton.

... juni var helt underbar, alla tusen känslor på en och samma gång. lycka och saknad. jag hade verkligen svårt att slita mig ifrån lund, det var där jag hade levt i två år och plötsligt skulle jag lämna en stad som jag hade förälskat mig i, en stad där jag har varit med om så mycket, så mycket som hände som förändrade hela mitt liv, som förändrade min syn på livet med allt vad det innebär (nu är jag en sentimental mus men det måste ju också få komma ut). ALLT. lund var så mycket mer än en stad, det var livet för mig i två år. det var min egna personliga frigörelse som jag aldrig kommer att ångra, men alltid kommer att sakna. SNYFT. kan lika gärna fälla en tår, eller två nu haha.


på skolgården med irmka. hela dagen gick åt att snacka om allt.

sista kvällen i madrid käkade jag och nicole på en restaurang på plaza mayor, enorm utsikt över tusen människor typ.

nicole traskar i retiro, den botaniska trädgården typ, tjugo gånger större än botaniska i lund. lite alice i underlandet känsla eller hur?

madrid. så jäkla underbar stad. i was in lööööveee.

jag skär upp första tårtbiten på min najsiga tårta, min bror ser så himla glad ut, och farmor lite bäng. dessutom höll sig min tårtbit "uppe", vilket betyder att jag kommer att gifta mig någon gång i framtiden haha.

nicoles najsiga presse.

bananpartaj, och annika är lite inklämd i mitten. stackarna, inte lätt att vara liten hihi. jag hade så långt hår haha.

på förfesten fixade brorsan lite coola drinks, men så är han också vår favvobartender.

nice boobs pannika. varför gömde du cigaretten? hahaha.

i parken i madraid.

jaha ser att det är en massa parkbilder haha.

timbuuuuuuuk. så liten och så söt. så jäkla hett var det i tältet. vi dog.

naaw, den här bilden är ju så gullegull. jag ser inklämd ut, elma se käck ut och irma ser het ut.

vi tre och så kajsa. sill och nubbe är äääääckligt.

på madrids gator. lite svalk innan vi gick in igen och konkade ut alla på dansgolvet.

idag gick jag och nicole upp vid nio för att joe skulle komma och leverera två gascylindrar. jeeej. nu slipper vi frysa och så kan vi dessutom laga mat.


världens sötnos! the cat.

allstå jag är SÅ trött här. när man är sådär trött då allt börjar klia och man blir typ frustrerad över smågrejer. exakt så känner jag mig, typ att jag skulle kunna trycka in mitt huvud i den här värmaren som här. så trött att jag dör här.

det hela började med att vi skulle gå upp halv sju dag för att ställa oss utanför vårt hus för att vänta in gasmannen, han som levererar gastuber (gascylindrar), sådana gastuber som man har i värmaren och gasspisen. så vi satt, och satt, och satt i vardagsrummet utan att det kom någon nere på gatan. nähe tänkte vi då kommer det väl ingen gubbe som levererar gastuberna så vid halvåtta skickar nicole ett sms till joe, husvärden, för att tala om för honom om han kan köpa åt oss en. sagt och gjort, vi önskade varandra godnatt och sedan la vi oss igen.

klockan nio ringer telefonen ute i vardagsrummet. båda går upp, men eftersom mitt rum är närmare vardagsrummet hinner jag svara. i andra änden hör jag joes röst
 - maria madonna, are you still sleeping? ja joe, jag sov, man är väl mänsklig. ok go back and sleep now var hans avslutande mening och sedan däckade jag igen. någon gång efter det börjar vår mest irriterande granne att tjuta. hon öppnar alltid sitt fönster typ runt niotiden och sedan sjunger hon, skriker och skrattar. idag skrek hon. allstå hon skrek så pass högt att hon väckte mig, jag hade sådan lust att öppna fönstret och säga åt henne to shut her mouth. helt jävla ohållbart att hon ska väcka mig varann morgon. jag tycker inte om henne. och så däckade jag för tredje gången den här morgonen, för att sedan vakna en timma senare och gå upp.

im dead today. jag är så trött att jag funderar på att gå och lägga mig nu.

nu ska vi gå på bio, vi ska se jane austens bookclub eller något sådant heter den. mysigt va?
men tyvärr så flåsar alla böcker mig i nacken, så dom tar jag hand om när jag kommer tillbaka. puss

jag hittade två heta bilder på zlatan. bilderna är från stureplan.se. jag tänkte jag skulle ge lite spontana expertkommentarer på bilderna som ni ser nedanför.

lite lost ner han nog ändå ut att vara, men bilden är riktigt bra. "bra Slatan!".

men åååh. HAHA. den här bilden skrattade jag åt en del. carl philip och zlatan ser ut som ett par som är på väg på finmiddag hos ett annat par. typ "älskling, jag tar skålen, jag vet att du inte tycker om sånt här, men försök i alla fall att se lite glad ut".
calle ser lite stiff ut, men när zlatan lägger armen om hans midja så ser han om möjligt, ännu mer besvärad ut.

danne bjuder vickan på fika. 
hahahahahahahahhaahah.

hahahah.

ser inte han dessutom väldigt liten ut? värsta dvärgen jämfört med victoria. jag skulle inte klara av sådant här. lite tompa-katie influenser över det hela.

jag sitter här och svettas. varför är det så att man börjar svettas när man chattar? som nicole sa, det beror på vem man chattar med. klart att det gör, och som jag sa, inga svettkörtlar kommer riktigt igång om man chattar med torrbollar. men chattar man med vissa så går produktionen igång. helt sjukt.

nåja. vi sitter här mittemot varandra och sjunger till whittan. hon är helt klart bäst. vad gör vi annars då? chattar lite, surfar, pluggar och snackar skit. satt desutom och spanade på foton från förr i tiden, typ de i oktorber och november, och när ingen annan det säger så kan jag vara den första att säga att vi var så heta! två hetingar som struttade runt på gatan. inte konstigt att allt slisk stirrade på oss som om vi vore två skänkar från ovan.

vår flatowner ringde för någon stund sen och meddelade att imorgon skulle vi få besök, nämligen av ett par som ville se lägenheten = lägenhetsvisning, clever right? lägenheten ser....underbar ut. så trashig som det bara går att göra den. men jag är inte den som skäms och inte nicole heller. imorgon klockan tio kommer dom. känns riktigt najs, jag som hade planerat in en sovmorgon men nu tvingas jag gå upp och stå till förfogande.

dessutom håller jag på och chattar med en galen arab, han ali, den högljudde, från england. Hi ALI THIS IS JUST FOR U! han brukar nämligen gå in här ibland och ströva runt som en vilsen höna. nu känner jag ju ali sådär, lärde känna honom när jag träffade joe för andra gången här på malta. min första tanke när jag såg honom var "vad är det här för stel biff??". även om han inte är biffig så är han stor (snyyggt, han scorar ett par poäng här på min sida) och stel som en trädstam. pinne låter fel eftersom han inte har pinnestorleken precis. hur som helst, det var det allra första intrycket, sedan krävdes det nog en halvtimma och han var som förbytt. helt jävla galen! allstå nu snackar jag inte om cool-galen; vågar göra en massa fjantsaker som andra anser pinsamma, inte heller galen; a meeeeeh du är ju så galen kombinerat med ett tjejslag på valfri part av kroppen på killen, oftast typ axeln eller armen, NEJ, utan galen så att man själv blir galen och inte orkar umgås med honom. han hörs hela tiden och han skojar heeeela tiden och han pratar, men han är rolig och till slut är man helt slut efter en timma med honom.

ok efter att ha läst det där föregående så tror jag fortfarande att  ni inte riktigt har fått det klart för er exakt HUR påfrestande och galen han är (galen är inte alltid positivt). när de (araberna) var här sist så tog jag och nicole med dom till valletta, under hela vallettadagen var han knäpp, men han tog nog ändå priset på vägen hem i bussen till sliema.jag ska försöka ta det kortfattat. han, jaffar och joe satte sig längst bak i bussen och jag och nicole satt i sätet framför dem. bussen bar nästan helt full och det var mycket folk på väg hem från jobbet, trötta, griniga och tysta. ni vet hur det är i bussar. under hela resan satt han och drev med ALLA i bussen. typ vem är den fula gubben, kolla det där barnet, vad är det här för dålig musik i bussen, etc etc. inte diskreta klubben precis, utan ALLA satt knäpptysta och jag väntade bara på att någon skulle komma och slå ihjäl honom. allstå tänk er där sitter man med sina kompisar och en av dem beter sig oförskämt och hur roligt man än tycker att det är så är det så fruktansvärt pinsamt att man helst av allt vill hoppa av bussen i farten och bli påkörd av en mötande buss typ. till slut blir det tyst och vi andas ut, tystnaden är lika helig som kossorna är för indierna, och efter ciruks EN minut börjar ali och j att bräka fram våra namn med åsneljud;  MAG- DAH, NI - COLE, och det lät verkligen som en åsna som hade fått för sig att plötsligt börja prata. ok om det hade varit lite tyst diskret sådär, det var ju kul som fan, men HELA bussen tvingades till att lyssna på detta. jag dog på plats en gutta den gången och nu i efterhand förstår jag verkligen inte att inte någon sa åt dom. helt sinnessjukt.

ok blablabla har skrivit som en idiot nu, men jag vill inte fortsätta med min hemtenta och jag fattar om ni inte tycker att historien är rolig men ja, det var inte poängen med den heller. poängen var bara att konstatera att ali är ett freak.

ok. min kamera har verkligen däckat. jag sörjer den för den tar så perfekta bilder. smrc.
jag vet inte vad det bästa är, att kanske lämna in den till reperatören eller köpa en ny. det känns verkligen inte bra. men kanske kan man hitta en under tusen spänn. är det möjligt? kan någon svara eller? svara och rädda mitt sorgsna hjärta och jag är er för evigt, om ni vill ha mig så att säga.

det är bara januari och jag är redan inne på april, jag fortsätter med min förra-årets nostalgitripp, har inget annat att blogga om och jag sitter dessutom väldigt obekvämt vilket gör mig långt ifrån bloggsugen.

nåja. april var månaden då...

... det hände väldigt mycket i ett rasande tempo. våren var i lund och inget finns härligare efter en vinter. det började bli varmt och alla småtjejer sprang runt i shorts och flipflops typ, medan jag och nicole fortfarande bylsade på oss som värsta kärringarna, fast nicole var mer kärring än vad jag var. hon hade alltid med sig extrakofta i väskan ifall det skulle bli kallare. så om man ska ta den korta versionen så kan jag säga att vi praktiskt taget bodde på en bänk på stortorget.

... den inofficiella middagen bestod av den obligatoriska kebaben från hålet-i-väggen och en mcflurry till efterrätt. som grädde på moset eller som pricket över i:t var alla heta pojkar som hela vintern hade gömt sig och började nu trippa runt på torget. det var som att äta medan man tittade på tv.

... vi istället för att slappa på torget, borde ha satsat mer på uppsatsen. vi kämpade på, men så fort den ena av oss föreslog en cykeltur in till stan (=torget) var det aldrig någon av oss som var tillräckligt stark för att motstå frestelesen.

... alla firade valborg. var annars om inte i stadsparken med alla äckliga studenter. jag och nicole var ännu en gång som värsta kärringarna som undrade hur i helvete beter sig dessa människor runt omkring oss? vi stack hem och gjorde oss heta tills kvällens fester. först fest på korren och sedan mellan västgöta och hallands nation. det var en skoj natt.

... radiotjänsten pejlade halva lund och hela vildanden. jag som tidigare hade betalat licens två månader för att sedan "sälja" min tv, var livrädd för att åka fast. därför öppnade jag oftast aldrig dörren när det ringde på, utan sa åt alla istället att höra av sig om de skulle komma. det var en stressig månad jag hade och mardrömmar om radiotjänstens gubbar som snodde min tv.

... alla roliga fester kom. mest var det naturligvis herkan på fredagar, och nicole och jag fick lite förmåner för att vi kände en viss bartender. ingen gnällde! vi hade det bra och slösade bara 10 kr på garderoben dessa obligatoriska fredagar. en lördag var jag mirza, ajdin och fishe på ett balkanpartaj i malmö på kb. trumpan spelade och vi dansade. haha, en riktigt rolig kväll, jag minns inte när jag var så svettig, för jag gympar aldrig.

... det var turbulent mellan mig och en viss person. besök mitt i natten som skrämde ihjäl mig var något som jag nästan hade börjat vänja mig vid.

... jag älskade livet som aldrig förr. och herregud vad jag älskade min lägenhet och lund och min frihet.

nu ska jag sova. hoppas ni hade det bra igår, och hade ni inte det så är det inget att deppa över, 60 procent av alla som firar har en skittråkig nyårsafton, så ni är inte ensamma. det viktigaste är att ni är friska, har tak över huvudet, mat på bordet, en eller ett par människor ni bryr er om, pengar så att ni klarar er och dator och internet så att ni har koll på läget och omvärlden.

och hjälpte inte det här fjuttiga tipset så har jag bara en sak att säga: SLUTA VARA SÅ JÄVLA BORTSKÄMDA. idag finns det tillräckligt med familjer, barn, färäldrar, vänner och husdjur som satt på nyårsafton och tänkte på sina anhöriga som faktiskt inte ens klarade sig fram till den sista dagen på året.

jag har svurit många gånger i de senaste inläggen. folk som svär mycket anses vara väldigt fåordiga. jag är långt ifrån fåordig, men ett enda nyårslöfte har jag, som jag ska försöka hålla, och det är att (inte att sluta men) skära ner på mina svärord. haha. fan vad bra va.

prutt och kram