puss
sov gott hetingar så hörs vi snart!
puss
jorå vi brukar hänga rätt ofta
det här är landet där rakhyveln och deodoranten är dina två bästa vänner.
bilder
det visade sig att bilderna inte var så photoshopade trots allt
i bussen på väg hem, tillsammans med nicole och sanjin
sanjin och jag i st julians, det mer exklusiva området man kan bo i
deg utanför university residence
ja, lite lyxigt har vi det nog.
skulle verkligen lägga upp fler bilder, men internet är SEGT. då menar jag verkligen segt.
nu börjar jag vänja mig
nu har jag köpt en till sån här ticket som varar i en timma, vilket innebär stressurfande. jag hatar det verkligen. blir bara nervig över allt jag måste spana på.
nicole har gått och lagt sig och jag msnar. härligt.
vi har varit väldigt flitiga, men mycket är tack vare sanjin, och hittat en lägenhet! jag är så stolt. nu har vi bott på university residence här i lija, men nu kommer vi vara så centrala som möjligt och bo i en fin och ganska stor lägenhet med varsitt sovrum, kök, vardagsrum och balkong. härligt många soltimmar också.
jag har inte någon koll på hur varmt det är, men det är ungefär som i bosnien när det är lite "kallare". vi svettas bort med andra ord.
idag var vi också och skrev på kontraktet till vår lägenhet, sedan stack vi hem och slappade vid poolen resten av dagen. jag somnade i solstolen, men blev väckt av de galna spanjorerna som envisas med sitt gitarrspelande.
mamma ringde mig idag, och det blev lite snyftigt sådär. hon snackade om att det regnade och var blåsigt. haha. jag kan allstå helt seriöst inte fatta att det kan vara sånna enorma skillnader. här sitter vi i bikini för att kyla ner oss och de där hemma går runt med varma kläder. haha. det är härligt med sol och värme.
ok. nu ska jag testa att lägga in ett par bilder.
det första inlägget om man säger så
2007-09-26onsdag22:25Hej alla.
Eftersom jag just nu inte har tillgång till Internet så väljer jag att blogga i Word istället och så bloggar jag ut det sedan när jag fixat Internet, förmodligen imorgon (torsdag), så får ni läsa alla smaskiga och Osmaskiga detaljer.
Risken finns att det varje mening kommer att inledas med "idag gjorde vi..." och "sedan gjorde vi...". Ugly. Men förmodligen kommer det att vara så i början av min vistelse på Malta, sedan kommer jag att övergå till mina vardagliga inlägg där jag kommer att gnälla över vardagen.
Resan till Malta gick bra. Jag vet att det finns de som är intresserade av hur det gick med min väska, och jag kan säga att jag checkade in väska på 27 kg, men innan dess sprang jag iväg och spydde på en av hundra toaletter på Kastrup. Nicole drog någon snyfthistoria medan jag var borta så vi slapp betala övervikt.
Mellanlandningen i Rom gick bra. Vi hade fyra timmar på oss att checka in till flyget till Malta, men gjorde så klart inte det. Vi fattade inte riktigt att man var tvungen att checka in igen. Från att ha varit först i kön till flyget fick vi alltså vara sist. Så istället för att sitta med varandra, satt Nicole jämte en snubbe och jag satt mellan två snubbar. Jag var så jäkla trött, men livrädd för att somna, för risken fanns att jag skulle luta mig på gubben jämte mig. Men jag sov och vaknade stel som en pinne. Sedan mellanlandade vi igen i någon stad vi inte visste namnet på och var tvungna att dubbelkolla med folk om det här var Malta eller inte.
Från att ha åkt någorlunda påbylsade från lund, tog vi nu av oss allt och kom fram till ett land där temperaturen klockan 22:00 var 22 grader. Där talar vi om skillnader. Och inte bara väderskillnader, utan alla möjliga; människor som glor, framför allt männen (snubbar, killar, gubbar, det manliga könet helt enkelt), konstiga taxisnubbar, krokiga vägar och vänstertrafiken.
University residence ser ut som på bilderna, kanske lite fräschare än vad vi hade tänkt oss. Vi har ett litet rum med utsikt över poolen. Alla människorna runt omkring oss ser lika förvirrade ut som vi. Man snackar med de flesta och de som bor på vår korre är sju tjejer från olika länder.
Första natten, den igår, kändes omtumlande. Jag kände mig lite lost, och hade en sådan där äcklig känsla som när jag flyttade in hos gun&bertil, men det beror på att jag förknippar alla avsked med sorg typ.
Men nu, idag känns det bättre, förmodligen för att jag sov som ett lamm i natt.
Och nu är det dags för natt nummer 2.
Ps. ni får hela det här blogginlägget rättstavat och varje mening inleds med stor bokstav. Härligt.
köpenhamn
nu är jag tillbaka!
Heeeej kära bloggläsare!
jag har faktiskt saknat er och jag har saknat min lilla egotid här på bloggen där jag bara öser ut allt.
jag har lite blogginlägg på g, men eftersom det är så jäkla dyrt att surfa eftersom jag har limited time och limited med pengar så jag sitter och stresssurfar. och då blir det inget bra.
jag lever iaf. så det vet ni nu. sedan kommer jag återkomma med den här lilla sagan. ge inte upp hoppet om denna blogg, coz i'll be back väldigt snart!
en sista puss
det har hänt mycket idag. pappa och mamma sjut så sade mig till lund, med mig hade jag FET packning.
vi var och käkade och sedan kom ajdin. tillsammas stack vi sedan till nicole för att sedan käka på donken.
allstå lång historia. men kan sammanfattas så här: sedan kom sinan och skjutsade hem oss och så satt vi hos nicole. annika, emelie och mats kom också och tittade på tv medan vi två packade.
och sedan (känns som att jag bara skriver "och sedan") hände ett mirakel. jag gick från att ha två feta väskor till en fet väska! kan ni fatta? jag tror inte att jag kan det faktiskt. men alla pushade mig, mest annika och mats. så man kan säga att jag lyckades tack vare dem.
nu har vi ingen ork kvar. jag är skittrött. jag är helt slut. imorgon åker vi. som tur är så skjutsar sinan oss, så vi slipper bära väskorna själva haha.
ok. imorgon åker vi allstå till kastrup, sedan mellanlandar vi i rom, och kommer sedan att vänta fyra timmar innan vi tar flyget till malta.
vi r trötta, men imorrn är vi pepp.
känsliga klubben hade möte i helgen
klockan är tre nu. och jag sitter och msnar med adis. och det är skönt. jag var helt stirrig innan, men nu är jag helt avslappnad. typ.
nä hörrni, det blir inte bättre än så här.
jag är alldeles för känslig just nu.
jag har gråtit tre gånger de här tre dagarna. det är faktiskt lite sjukt.
i fredags grät jag för inget. i lördags satt jag i bilen och bölade. det bara kom, och så satt hela familjen i bilen, på parkeringen utanför A6. jag tror jag satt och hulkade i tjugo minuter, tårarna rann åt höger och vänster, det gick inte att sluta. min bror började bli rastlös och mamma satt tyst. jag hade lutat huvudet mot pappas säte, så pappa satt och masserade mitt huvud samtidigt som han mässade andas djuupt...in genom näsan....och andas ut genom munnen. han har blivit en sån äkta meditationsmänniska de senaste åren då han har kämpat mot sin skitjobbiga huvudvärk.
och idag. irmas musikal var ikväll och hela familjen var och kollade. skitduktig är hon. sedan när det var dags att säga hejdå så kom tårarna igen, och så släppte vi båda ett par tårar i varandras famn. och så tog jag farväl av tetka, nisse, elma, lala och irma. och det var det. och det var fan lite konstigt alltså.
jag tycker inte om avsked.
jönköping
igår var i jönköping för att fira pappas födelsedag och för att jag skulle åka. så käkade vi på en thairestaurang. därinne lyckades vi att sätta eld på två servetter. vi hade en fin liten brasa.
ok nu ärjag asstressad för det rä så mycket att göra inför resan. HERRREEEEEGUD. ok. ta det lugnt.
idag känns det så här
STRESS.
andas djuuuuuuupt.
jag är så aaaaaaaahahsdahsofichfh.
äntligen
fan vad bra.
tidiga bilder
kära korsord. jag börjar bli gammal.
i dom där husen därborta bor farmor.
och så kör vi en outfitbild: Pyjamasbyxor: dom från sjuan om ni minns, som jag fick i nyårsklapp. vintage på sätt och vis.
överdelen: från en annan pyjamas. även den här pyjamasen fick jag i nyårspresent, fast året därpå.
under har jag en original potkosulja från pijaca.
potkosulja (heter det underlinne på svenski?) är ett måste när det är kallt.
ta hänsyn till att det är tidigt, och att jag är lite sentimental just nu
jag har inte sovit hela natten. jag kunde inte somna. jag tror att jag börjar bli nervig inför det här med malta. det är hundra små saker att tänka på. jag har ont i mina ben, känns som växtvärk, fast det inte är det. jag tror att det är kylan.
jag låg i min säng och funderade på lite allt möjligt i två timmar. jag kom inte fram till något vettigt. jag blev bara ännu mer stressad och kunde inte sova. jag brukar verkligen inte känna så här annars. jag SOVER, oavsett situation.
så jag tände lyset och gjorde det mest löjliga man kan göra klockan fem på morgonen; jag satt och löste korsord. strax därefter ringde farmor på mobilen, hon hade sett att det lyste i mitt rum. hon hade gått upp för att äta lite innan dagens fasta började, och så undrade hon varför jag inte kunde sova. min röst blev skittjock som på beställning och jag sa att det var lite nervöst. hon sa också att hon var nervös, men att det skulle ordna sig. min fina farmor. vi pratade en liten stund till och sedan sa vi godnatt till varandra.
kunde naturligtvis inte somna igen. hade helst lust att gå och slå upp dörren till mammas och pappas sovrum och skrika HALLÅ, NI FATTAR VÄL ATT JAG ÅKER SNART??!
hela min familj är en samling känslomonster. jag hatar våra avsked. dom blir liksom, inte stela, men det är som att om någon skulle röja minsta spår av en känsla, så skulle hela den här alldeles för tunna fasaden, som man tillfälligt byggt upp, rasa och vi skulle stå där och gråta.
och det är sant.
så istället så intalar vi varandra hela tiden att det kommer att gå bra, och det kommer gå fort och du kommer komma tillbaka blabla. och det är klart att det kommer att gå bra och allt det där, det är jag övertygad om, men det är just dom förbannade avskeden som komplicerar och gör allt så mycket svårare.
alltid samma känsla när jag ska åka ifrån min familj. panik, över att jag inte har tillbringat mycket tid med dom, panik över att jag kanske inte kommer att se dom igen.
min familj är allt, och jag är inget utan dem.
ne dam da ovaj osjecaj ode
Subota uvece casa vina
i tvoja soba svijeta kraj
vracam se lud iz nekih daljina
u oci mi pogledaj
Kroz prozor ulaze svjetla grada
i kljucale vode glas
neka vozovi bar za sada
voze u krug i bez nas
a bilo bi bolje da ode
marquess
jag förstår inte ett endaste ord, men den här låten är underbar ändå. man vill aldrig att den ska ta slut och därför kör man den på repeat hela tiden.
godmorgon
jag har inte sovit hela natten. det känns sådär. det känns deppigt. det känns panik.
hur funkar trådlöst surfande egentligen?
typ som vissa kanaler på tven börjar flimra bara för att det ligger snö på parabolen. det låter väl logiskt att regn skulle kunna förstöra dom här osynliga strålarna som finns i luften och som når till min data?
Finn två fel
Svar: förutom titsen, även "kunna ta ett steg tillbaka och låta en man styra i familjen".
HAHAH. ja du kära Susanne, det är inte lätt när det är svårt.
men jag är väl inte den enda
idag vaknade jag halv tre, när nicole ringde. hade hon inte ringt hade jag fortsatt sova. det är helt omöjligt för mig att gå upp. jag har gjort en lista på grejer jag måste fixa, och tanken var väl att dessa grejer skulle få mig att gå upp. men snacka om att min hjärna har en oerhörd stark övertalningsförmåga, så därför ligger jag kvar i sängen.
dessutom drömde jag konstigt. jag drömde att, istället för att vara på malta, var jag i turkiet och fattade noll. jag var helt lost och visste inte riktigt vad jag skulle göra där. en lite skum känsla faktiskt. lite läskigt.
"det är lite som att prata med en vägg"
Magzi säger: a nista evo, bezze. ti?
Seno säger: kom nyss hem bio med polarna lite
Magzi säger: skoj. koji film?
Seno säger: bio som ivar
Magzi säger: heter den så? :S
Seno säger: haha. "bio" som i svenska var
Magzi säger: va
Magzi säger: jag fattar noll
Seno säger: haha
Seno säger: jag "var" samma som "bio" sam
Magzi säger: du är så jävla krånglig
Magzi säger: kan du inte bara säga vad filmen hette
Seno säger: MEN JAG VAR INTE PÅ BIO
Seno säger: JAG VAR MED POLARNA
Seno säger: shit jag försöker förklara det
Seno: -
Seno: lskkdoaowdowdanmdwakdwa
efter någon minut.
Magzi säger: HAHAH
Magzi säger: jag fattar nu
Seno säger: boze
Seno säger: asså tänkte precis idiotförklara dig
att vara försvenskad
jag blir allstå onödigt förbannad på folk som använder ordet försvenskad. innan jag börjar med att skriva inlägget så måste jag bara få ställa frågan; vad betyder försvenskad? på vilket sätt är man försvenskad?
om jag känner er läsare rätt, så kommer ni inte svara, så jag förväntar mig inget svar egentligen.
jag har fått höra ett par gånger att jag inte är som "alla andra invandrare", men jag är invandrare, varken bättre eller sämre. jag vandrade in i sverige och inget annat. orkar inte ens diskutera kring detta ämne, om rasism, nazism och allt det eftersom det inte är syftet med det här inlägget.
sedan har jag fått höra, av bosnier, att "jag har blivit så försvenskad". och jag har känt mig förolämpad, inte för att de anser att jag är svensk (för det är inte så jäkla illa att vara svenne), utan för att de anser att jag INTE är bosnisk.
vilket jag är. jag är en bosnier. jag är inte svensk. jag kommer aldrig bli svensk. av olika orsaker, den absolut största är att jag inte kom hit frivilligt utan för att jag fördrevs från mitt eget land, och kom allstå hit som flykting.
sedan att kalla mig för något annat än bosnier vore att förolämpa bosnien efter allt den har fått stå ut med, eller att ge äran åt dem som våldtog mitt land.
och det vägrar jag göra.
ok so far so good.
men så dyker den alltid upp en jäkel (och det har alltid varit snubbar), som har uttryckt sig så jävla korkat, och liksom suckat över att jag är som jag är. de ursäktar mig även med ett "hon tänker och beter sig som en svensk", hon tänker inte som vi, om jag uttalar mig på ett visst sätt. hallå var ligger logiken i det hela?
oftast har det handlat om ämnen som homosexualitet, jämställdhet, synen på vissa saker och dessutom även musiksmaken (öhh the ark är ju så svennig musik). vissa har även tyckt att jag inte beter mig som en bosnier.
men hur beter sig en bosnier? och hur beter sig en svensk? bosnier - högljudda, svenskar - tysta? jag får verkligen inte ihop det. finns det någon mall för hur man ska vara för att passa in under olika kategorier? sedan finns det vissa generella beteenden för olika nationaliteter, men det är inte heller min point.
jag tycker att jag har integrerat mig väl i det svenska samhället. jag går i svensk skola. jag tittar på svensk tv. jag bloggar på svenska. jag har svenska vänner.
men med det är inte sagt att jag inte värnar om bosniska traditioner, att jag inte firar bajram, att jag inte har bosniska polare, att jag inte kan tala bosniska eller att jag inte känner till mitt ursprung. jag gör, jag har och jag kan allt det.
sen att jag hellre lyssnar på the ark än dragana gör inte det mig till svensk, lika mycket som det gör dig till serb eller?
därför är det så irriterande när någon ifrågasätter mig som bosnier. vad är det för jävla stil? jag anser mig vara mer bosnisk än vad många av dess patetiska människor någonsin kommer att vara. när någon börjar hävda sig som något eller någon är dom oftast inget av det.
förutom min nationalitet som bosnier så är jag JAG. så att gå och påstå att jag tänker som en hel nation är ett stort jäkla fel, eftersom det är så här JAG tänker. jag tänker och beter mig likadant oavsett var på jordklotet jag befinner mig.
lika mycket som det känns som en förolämpning att påstå att jag inte är en bosnier, så är det även en förolämpning mot min personlighet. det är som att inte acceptera mig som jag är, vilket jag absolut inte kräver av er, men jag vet vem jag är och vad jag står för.
och jag är en stolt bosnier.
hajmo u bosnu
ljafäajfäahfäpähäahdäahdäsdhädshähd
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhh. jojojojo!
del 2
Här är vï någonstans i Kroatien igen. mycket trevligt. Deno tar kortet, och det blev ett rätt ok kort, alla huvuden var på plats. och här ser ni även min berömda peace-pose, den har hängt med ett tag nu och syns nästan på varenda partybild.
deno kör värsta posen, ett fröken-sverige smile, jag är mer lugn. vi hade precis käkat på donken i tyskland.
ännu en semesterbild, den här gången från Neum i Bosnien där vi badade. det här var året innan kriget bröt ut, och bilderna ser skititga ut, men det är bara för att vi grävde fram dom här bilderna ur vårt nerbombade hus. och om det är något jag sörjer så är det fotografier. det är nog därför jag är helt nojjig idag och framkallar nästan alla kort bara för att det inte ska försvinna från datorn på något sätt.
yeah. en beachbild (jag har insett först nu att de flesta bilder är från stranden). jag och min kära och tunna bror. jag ser ut som värsta fettot jämte min pinnsamala brorsa. var alla barn så här tunna? jag minns inte att jag har varit så här smal när jag var i hans ålder. lite anno-varning över honom.
oo yeah. här på bilden ser ni Ljiljana och hennes lille Drazen som vi badar. vi hade lyckats dra oss ut ur kriget och hamnade i Koprivnica och hade ett helvete där, tills mamma av en slump lärde känna Ljilja och vi fick bo med henne och drazen i ett halvår. vår underbaraste ljilja som räddade oss tre.
hursomhelst, deno är världens sötaste på den här bilden, nästan så att man vill käka upp han. jag, däremot ser ut som en nerknarkad vampyr.
min morfar är ett stort fan av svartvita fotografier, det är därför de flesta kort är svartvita, pga av att han har framkallat dem. men här är jag och mormor i alla fall. mormor ser glad och stolt ut, medan jag ser nästan ond ut. dessutom är det här ett unikt kort eftersom jag på bilden har intagit min stirrblick. stirrblicken har även hängt med i alla dessa år och är numera lite utvecklad, eftersom jag i samband med stirrblicken även brukar smågapa. men detta lär ni aldrig få se på kort.
lite av mitt förflutna
här till vänster ser ni mina grundare, pappa i gul skjorta och mamma jämte honom. de sitter tillsammans med Lanas och Dinos mamma och pappa och faster på någon restaurang i Jajce -85. jag var fördmodligen inte ens påbörjad.
det här var -96 när jag, Irma och Ina fick för oss att vi skulle spela upp en teaterföreställning för våra familjer. vi hittade på det mesta själva och hade det skitkul. jag och ina spelade elaka troll som tillfångatog irma.
jag klippte sönder mina tights och så smetade vi in oss med kakao för att vi skulle se smutsiga och ovårdade ut. irma försöker komma ut, but she's trapped HE HE HE.
här är jag, någonstans i slovenien. vi är på väg till bosnien, och jag matade ankorna som ville bitas. jag ser dessutom ut som en liten kines.
det här är en av mina favoritbilder. jag och irma föddes ju med fyra dagars mellanrum. jag är äldre hehe. vi är en månad gamla och är samlade hos mormor. från vänster ser vi min mormor sedan farmor/mormor till irma, tetka som håller irma och så mamma som håller i mig. alla som känner irma skulle direkt kunna peka ut henne på bilken bebisbild som helst. hon ändras helt enkelt inte.
och här är vi två någonstans i Kroatien, då våra familjer tillbringade en vecka tillsammans. HAHA. ja herregud, det finns många historier. vi var ju så unga, typ 10-11 år gamla. vi hade våra handdukar långt ifrån våra familjers och oftast gick vi hem själva där vi satt och käkade cokolino, ibland utan mjölk, men var man sugen så var man.
här firar vi irmas åttonde födelsedag. den lilla bruden med svart hår är nadja, vår kära syssling, irma i mitten och jag med den korta pagen.
och här kommer ett seriöst foto. från nians fotografering. jag var 15 bast men ser mognare ut där på bild än vad jag är nu. värsta seriös och en plugghäst. men fasen vad jag älskade att gå i nian. det är nog det absolut roligaste skolåret av alla år, och åttan också.
kiss och bajs
idag kan vi gå ut och bada eftersom det har regnat så mycket. underbart verkligen.
jag har dock varit lite duktig ocb betalat lite räkningar, ringt lite "viktiga" samtal samt beställt klipptid på lördag. iiih. nervöst. jag är alltid skitnervös inför klippningar och kan verkligen inte slappna av när hon klipper.
ok hur somhelst. jag har en massa smågrejer to do och det känns sådär.
äntligen natt
och nu mår jag som normalt igen. mina hormonvärden är stabila.
jävla jag
jag vet inte heller om det beror på att jag ska lämna dom snart, och om det är därför jag blir helt stirrig och stressad, och istället för att vara mitt snällaste jag så blir jag bara störd och sur. nu tror jag att jag går väldigt mycket in på djupet och analyserar det här för mycket, men på något sätt är det lättare att lämna människor bakom sig som man vet att man inte kommer att sakna på grund av olika orsaker.
så jag tror att det här är något slags försvar för mig, bråkar jag med min familj så kommer jag att sakna dom mindre, fast det innerst inne inte stämmer.
jävla dag
i natt jag drömde
idag är jag nog rätt bitter.
jag saknar dessutom en person som inte förtjänar att bli saknad. drömde även om honom i natt, att han hade lagt upp en bild på mig på nätet där alla kunde kommentera. och han hade photoshopat bilden så att jag såg helt orange ut i ansiktet.
men jag vet inte. snubbar är inte alltid de lättaste att handskas med.
jävla väder
vad fasen är det för fel på Sveige och dess väder? inte så jäkla konstigt att folk går in i väggen hela tiden och käkar lyckopiller när det är sånt här deppväder 360 dagar om året.
jag tror helt ärligt talat att jag måste bo i något land där solen skiner oftare än här iaf. annars kommer jag också att gå in i väggen och stanna där för evigt inom en snar framtid.
kyla
miss david beckham
det här är en av de hetaste bilderna jag har sett på beckham. det är något obeskriviligt hett med killar som har stubb på huvudet, som man kan dra handen över, och kostym på kroppen.
min fina pyjamas
här är dom där skorna som behövde bli ingådda. nu har jag haft på mig dom ett par timmar och dom har töjts ut faktiskt. imorgon ska jag töja ut dom med tjocka strumpor på fötterna. och på tal om fötter och ben, på mig har jag en pyjamas som jag fick i nyårspresent av mamma när jag gick sjuan. det är typ hm (jag hatar snabbräkning eller vad fasen det heter), men det är väl fem år sedan eller nått.
min allra käraste pyjamas, och nu många år senare hänger den fortfarande med. den har blivit sydd ett antal gånger, och är det inte typiskt att pyjamasar alltid går sönder mellan benen?
nu när jag funderar på det, så kan jag inte minnas när jag köpte pyjamas sist. jag vet inte varför jag är så slarvig med det. det är bara när jag får en pyjamas i present som jag uppdaterar min sovgarderob.
jag antar att intresseklubben antecknar nu.
förvirring råder
min blogg är för mig något stort. det är typ min bästa vän. det är jag, och jag är ju min bästa vän.
hm. jag tror inte att jag riktigt förstår vad jag bloggar om just nu.
boende på malta
nu är det en vecka kvar innan jag och nicole åker till malta. flygbiljetter har vi, csn har vi inte, boende har vi inte, tillfärlligt boende har vi. jag känner mig inte det minsta orolig om jag ska vara ärlig.
det tillfälliga boendet är university residence, dvs vi kommer bo på korre i fem dagar. under dessa fem dagar kommer vi att hitta oss en fin liten lägenhet och "lära känna" (jag hatar verkligen det uttrycket) malta. JAG KÄNNER MIG SKITPEPP, just nu, den här sekunden.
allstå. AAH. seriöst jag kan nog fortfarande inte fatta att jag ska vara med om det här. det är helt jävla underbart. jag är så tacksam för det här slapplivet jag har.
hörrni ge inte upp era drömmar, man kommer någonstans även om man är slapp och gör en massa omtentor. se på mig! JAG tror på er slappisar!
ok. om vi nu ska komma till boendet. jag och nicole kommer dela på ett rum och toa och delar vi med andra bytisar. lite äckligt låter det, usch, men vi kommer som sagt bara vara där i fem nätter så det känns lungan. spanade även på en del bilder. och här kommer dom, utan innebördes ordning:
tydligen ser det ut så här. och vi ska inte gnälla, men idag på 2000-talet har vi photoshop som kan make wonders med alla sortens bilder. men om inte skenet bedrar alltför mycket så lär vi väl sitta där i stolarna och slappa.
och om vi ska fortsätta med de andra bilderna. här har vi huset hur det ser ut. där kommer vi förmodligen stå där och knacka mitt i natten och be om vår nyckel.
väl inne i vårt lilla rum, med de färgglada påslaken, kommer vi att bli välkommnade av två snygga killar. just här på bilden håller dom på och bestämmer vem som ska få mig och vem som ska få nicole. lite uppgjort, men det kändes bäst så eftersom det annars blir så svårt att välja mellan dessa två snyggingar.
och här har vi en bild från det sena 70-talet, förmodligen Björn Borg som står och spelar. här kommer vi spela lite tennis och styla i våra korta tenniskjolar.
på bilden ser ni våra grannar och bytisar, från alla möjliga länder. de sitter och surfar och jag måste erkänna att det ser väldigt inbjudande ut.
jag tror nog att vi kommer att trivas.
trångt i min lilla sko
vad ska man säga om dagen då? den har varit bra, jag har suttit med min tenta, på facebook, novaraja och skype. det tar tid att vara en modern människa.
samtidigt har jag upptäckt att jag kan surfa trådlöst i hela huset. tidigare har jag alltid "snyltat på dumma jävlar som inte kan det här med internet", men har nu alltså kommit fram till att min far och hela mitt hushåll är en av dessa jävlar.
är det någon som vet hur man "begränsar" eller vad det nu är man gör för att inga andra ska kunna surfa runt på vårt internet? något datasnille får jättegärna höra av sig.
och så sitter jag här i mina nya ballerinor och försöker gå in i dom. för ni vet väl att det räcker egentligen med att sitta i dom ett par timmar varje dag så är dom nästan som ingådda (känns som ett främmande ord)?
ok. nu ska jag fortsätta slösurfa lite.
!
ännu en dag
jag är fortfarande kvar hos farmor, men internet är väääldigt hackigt, håller på och sabbar sig hela tiden.
jag orkade inte gå hem idag så jag sover hos henne en natt till. vi satt precis och kollade på gamla bilder som hon hade i fotoalbumet. och farmors syn har verkligen försämrats för det hände för ofta att hon pekade på kort och sa där är du, när det var ajla eller någon annan. herregud, jag skrattade verkligen mycket.
ja ja. onödigt inlägg. men nu vet ni iaf vart jag är. haha. härligt.
godnatt
lilla farmor. sedan rullar hon över på andra sidan och fortsätter sova djupt.
nu ska jag borsta tänderna. puss och sov gott alla vampyrer
majka
men det gör absolut inget eftersom jag älskar att vara här hos henne. finns verkligen inget mer avkopplande. och imorgon ska jag vara här hela dagen. härrrrligt.
beautiful liar
den går på mtv nu, om ni sitter och kollar.
hej igen
nyss satt även irmas farmor och irmas mamma här, och vi satt och tjötade en stund.
ja det var ju trevligt att faktiskt sitta här och ha tillgång till internet iaf.
hej
CRVENA JABUKA 4EVER
I LOVE YOU
u make my heart beat
- drums, please!
så för att peppa upp mig så rullade jag in till jönköping och gick halva dagen typ.
men den officiella orsaken var att jag skulle till skatteverket för att ändra adress. jag bor ju inte kvar i lund längre.
jag vet inte varför jag är så slö med att ta tag i seriösa grejer, som det här med adressändring. så all min post har förmodligen fortfarande dykt upp hos den som bor i min f.d lägenhet. jobbigt. för den människan.
och sedan stack jag till banken
(och nu kom jag av mig eftersom jag blev irritierad över msn)
jo, om jag nu ska avsluta den här lilla berättelsen.
jag gick som sagt till banken för att beställa nytt visakort och, och det här är stort, för att beställa ett ID-kort! för första gången i mitt liv skulle jag få äga ett ID-kort. passet har ju hittils dugit, och det duger fortfarande, det är bara det att alla andra gnäller över passet, när man går ut osv. lite skämsgrej där.
så står jag och pratar med banktanten (och här skänkte jag annika en tanke) och så meddelar hon mig att jag måste hämta ut kortet på deras bank. men jag bor i kycklingryd sa jag, och vet ni vad hon sa då? och det här är ordagrant nerskrivet, - jo men då är det nog lite lättare att hämta ut det där när det är ett litet mindre samhälle, och alla känner ju varandra, och dina föräldrar är ju säkert igenkända i kycklingryd, och då är det nog lite lättare om de ska hämta ut ditt id.
hm. jag vet inte riktigt om hon tror att jönköping är huvudstaden i sverige, eller om hon tror att kycklingryd lyder under andra lagar än alla andra samhällen och städer.
men mysig var hon.
men innan hon sa det så frågade jag hur länge man väntar på idkortet och då sa hon en månad. - EN MÅNAD?? sa jag väldigt högt och hon hyssjade mig sådär som bara banktanter kan göra, så sa hon nästan viskande - Ja en månad i regel.
SUCK.
jävla id-kort. hoppas du är värd all väntetid.
tro det eller ej
men!
och det är ett stort MEN.
jag hann shoppa två byxor,leggings, skor och lite andra småprylar. HAHA. där lurade jag mensvärken.
en trevlig dag
sen hade jag mensvärk.
och sen åkte jag hem.
shopping
inne i omklädningsrummet.
ingen outfitprovning, bara lite hederlig vila.
jag vet inte om ni brukar göra så, men jag brukar ibland bara ta ett plagg för att det ska se ut som att jag ska prova och så går jag in i omklädningsrummet och sitter där en stund. sitter och stirrar in i väggen lite. det är lite som att gå på toa. bara för att vara för sig själv och vila lite.
godnatt
men mamma och pappa kommer ju gå upp och jobba och då vet jag, för det har hänt så många gånger tidigare, att min mamma väcker mig och säger åt mig att gå och lägga mig i sängen. och eftersom man som nyvaken inte styrs av sin egen vilja så gör man som man blir tillsagd.
så för att inte riskera något imorgon så ska jag skriva en lapp där jag ber dom lämna mig i fred.
spice och bsb
bland snubbsgrupperna har det varit BSB, men aldrig westlife, för dom kom så tätt inpå allting. nä inte alls bra. dessutom störde jag mig skitmycket på snubbarna i westlife, jag tyckte att varenda en var så ful, det var något fult i deras ansikten, jag vet inte ens vad. det bara var liksom.
jag vet inte. men det var härliga tider.
ja allstå, ja, dom här hatade jag verkligen. det var inte bara det att jag störde mig och så var det över, utan jag STÖRDE mig fruktansvärt på dom. kolla på alla. han till vänster tex. jag kommer ihåg att jag störde mig på hans tänder, han ovanför störde jag mig på för att han var SÅ FUL, och så skitlik den alltid så fule ronan keating. så kan vi ta han jämte honom, han med brunt hår, jag minns att jag störde mig på hans fetingläppar, och han längst till höger var liksom bara allmänt blek och ful. den enda som jag gillade är han som är i mitten, bara för att han såg så tjejig ut och inte lika ful som de övriga. ni hör hur sjukt det låter, men jag irriterade mig på dom. tur att dom inte finns längre.
ok. det här blev ett megainlägg. men jag kom på att han (längst till höger), honom hatade jag mest för att han såg så jävla FUL ut (jag överdriver verkligen inte mina känslor), det är inte bara utseendet, utan hela han. och sedan när jag fick reda på, för något år sedan, att han hade lämnat sin fru och två barn för en annan tjej, då hatade jag honom ännu mer.
svara snälla så att vi reder ut det här
varför är ingen online på msn? vad gör alla människor nu? sover? nuppar? äter? kollar på TV-shop?
ska vi inte dra en sån poll nu, precis som alla andra bloggar. Vad gjorde du så här dags när jag satt och skrev det här inlägget?
vårt lilla bråk
idag var det i alla fall stor glädje i huset eftersom han och jag har blivit sams. vi har nämligen varit osams i några dagar nu. samma gamla problem; internet.
pappa: magda, är du färdig snart, jag skulle behöva kolla något
jag (irriterat): nä det är jag inte, jag har ju sagt det. herregud.
och så hatar han verkligen när jag säger herregud. han har fått för sig att det är som en svordom.
pappa (sarkastiskt): herregyyyyd. du sitter hela dagen och surfar
jag (arg): du, jag sitter väl hur länge jag vill
pappa (arg): magda, du bara--
jag (asförbannad): MEN DU TA DEN DUMMA DATAN DÅ
pappa (asförbannad): DU SKRIKER INTE ÅT MIG
jag (ännu mer förbannad): MEN BE INTE MIG SEN ATT FIXA DATAN ELLER NÅGOT ANNAT
ingen kan det här med datorer i vår familj
pappa (förbannad): MAGDA VAD SA JAG ALLDELES NYSS??!
jag: JA JA. JAG ORKAR INTE MED DIG JUST NU
min pappa har uppfostart mig på detta vis. skriker han så skriker jag och tvärtom. det är inget konstigt med det. men det är sällan vi skriker på varandra, verkligen sällan. och min pappa och jag vi har ett speciellt förhållande, vi är jämlikar han och jag.
så ni kan ju förstå att det har varit lite tyst i huset eftersom han och jag inte pratade med varandra. lika envisa är vi. men jag gav inte upp.
och idag kom min käre pappa in i datarummet och hälsade och då visste både han och jag att allt var ok igen.
a i sebe cu
han kom hem lite sur idag. när jag frågade varför så berättade han allt. han är som ett litet barn min pappa. som ett barn som kommer tjurig från skolan och när man frågar så berättar han precis varenda liten detalj.
tydligen hade pappa sagt något "roligt" på svenska till en brutta, som är BKS:are, på jobbet och hon tyckte inte att han var rolig och sa att han borde -bättra på sitt svenska uttal. HAHA. jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
och så hade han naturligtvis svarat något om att -vissa har ändå klarat sig bättre UTAN det svenska språket. min pappa är en stor jävla bebis. men jag tycker ändå om honom. lite för mycket.
jävla tenta och jävla skola
jag tror att jag ska göra mig lite cedevita nu.
jag är så deppig så jag sitter här och proppar i mig denos födelsedagsbombonjera (den obligatoriska) från farmor. SÅ JÄVLA DEPPIGT.
till slut kommer jag bli skitfet och ful.
jag har tråkigt
ännu en plågsam natt
dagens första
vi var i affärer hela dagen, stan och A6, och sedan överraskade jag honom med ett biobesök. så vi gick och såg Shrek 3. haha. den var skitrolig. nästan bättre än ettan och tvåan.
men när vi var inne på kicks och jag spanade på tvålar så var det en exotisk tvål i en liten kartonförpackning. på omslaget var det olika exotiska frukter, sånna skumma grejer. den jag spanade in på var det en dragon fruit som prydde "omslaget", och jag pekar på den och säger -jag har ätit det här
och deno är tittar på mig som om jag vore en idiot och säger - men Magda det är ju en tvål.
bonus
ok lets go
det här räddar situationen på sätt & vis
snart är jag slut
det är allstå så här jag ser ut precis nu. i vårt datarum där jag snyltar på internet och tillbringar mina nätter.
jag ser helt knäckt ut. stackars mig. jag tycker verkligen synd om mig i detta ögonblick. man kan verkligen se tentaångesten spegla sig i ögonen. en känsla av tomhet, hjälplöshet och självömkan finns i detta huvud ni ser framför er. förlåt för att jag skrämmer er så här sent på natten, hoppas ni ändå kan somna, och förlåt för att jag väcker er på ett så här burdust sätt, ni som läser detta på morgonen.
jag känner mig så sårbar utan maskara och rouge. och ser ni att mitt ena ögonbryn spelar mig ett spratt och vägrar ligga där den ska.
dessutom sitter jag och lyssnar på tarkan och en massa arabmusik, som jag har för mycket av.
bajs
nu ska jag ut och träffa alla skogsmullar.
en till jävla snyfthistoria
så därför, är det ytterst viktigt att jag gör den här skittentan.
tentan ska rättas i början av oktober, såvida jag inte på något sätt lyckas övertala läraren till att rätta den tidigare dvs så fort jag har lämnat in den.
det är meningen att jag ska lämna in den här veckan, sen kommer inte jag att hinna göra den.
jag tycker att jag är, ur mina ögon sett, en jäkligt lyckad människa. jag har aldrig behövt slita arslet av mig för något. allt bara händer och fixar sig, kanske för att alltid alla andra fixar det åt mig, kanske. men jag tror inte det. det mesta brukar bara hända på något konstigt sätt.
eller så är det för att jag inte har för höga förväntningar på saker och ting, så oavsett hur det löser sig så brukar det funka för mig, jag är nöjd.
men det här jävla tentan. den får mig att känna mig misslyckad och fet.
jag hatar just nu
jag har så NOLL lust till att göra den här jäkla skittentan. jag hatar skolan. jag vill inte plugga mer. inget kan motivera mig. jag hatar allt. jag hatar alla ursäkter jag drar för mig själv hela tiden, alla saker jag bara "måste" göra innan jag börjar. usch vad jag hatar allt.
aldino
när jag väl är igång med att vara emotional
lite för tidigt för det men ändå
på tal om gråt. jag gråter nog rätt ofta. det är skönt, lite som att avslasta sig själv. man känner sig som en ny människa efteråt, när man har gråtit så mycket att man inte ens har något kvar att kissa. typ.
godmorgon
jag höll inte det jag hade lovat mig själv idag. jag gick upp viid elva, när mamma ringde för att väcka mig. drömde en massa saker innan det, bla att jag var i jajce och tog en massa kort som bara blev bruna.
ja ja. ingen trevlig morgon.
hejdå
för att göra vaddå? hur mycket ni än gissade skulle ni aldrig komma på det rätta svaret.
ok dags att sova. puss puss sov gott.
HA HA HA
det har jag iaf. och ännu bättre är att min helg fortsätter i två veckor till. för jag är LEDIG. HA HA HA.
ååååh vet ni hur skönt det är att slippa söndagsångesten när man vet att man ska upp tidigt imorrn och att man måste lägga sig tidigt? ja jag hoppas att ni vet det, så att ni sedan kan uppskatta vilken ledig dag som helst.
ja det är härligt.
telefonterror
Ta fram din mobil och skriv ned namnet på den i telefonboken som ligger som det numret som står här:
17. ajdin
40. beba
37. atif
36. mamma
48. dunja bomba
35. annika
24. adisa
66. adnan
72. kuna
21. seno
Har du pussat nummer 72 (kuna)?
bara kindpussat
Vilket är ditt bästa minne tillsammans med nummer 36 (mamma)?
hm det finns väldigt många, men ett av de verkligen starkaste är när jag flyttade hemifrån och både mamma och pappa ställde upp så mycket att jag inte trodde att det var möjligt för föräldrar att göra så. fast det är nästan ett sorgligt minne men ändå.
När ska du träffa nummer 48 (dunja)?
nästa sommar i sarajevo.
Vad var ditt första intryck av nummer 35 (annika)?
att hon var väldigt huslig av sig. haha.
Hur träffade du nummer 17 (ajdin)?
haha det är en lång historia. det hela började med att irma hördes mycket med mirza, och sedan på någon folklortävling i GBG för typ tre år sen träffade jag och irma mirza och mirzas kompis ajdin. efter det hördes vi hur mycket som helst över kafic, msn och telefon och efter ett halvårbeslöt vi oss för att fira nyår tillsammans i mullsjö. haha.
Gillar du nummer 21 (seno)?
ouh tough question. undrar vad seno säger här? det är klart att jag tycker om seno. efter det som hände nyåret -03 (eller vad det -04?) kommer seno att för alltid vara min lilla seno. det är ett mycket kärt hatkärlek-förhållande han och jag har.
Har du träffat nummer 40 (beba) den senaste månaden?
nä, det är lite svårt att göra det när han befinner sig i bosnien.
När såg du nummer 72 (kuna) sist?
det var i somras, min nästsista dag i jajce.
Har du varit i nummer 66 (adnan) hus?
jepp. vi hängde rätt mycket hos honom i somras, typ varje kväll innan man skulle ut.
När är nästa gång du ska träffa nummer 24 (adisa)?
ja det blir ju lite krångligare nu eftersom hon har flyttat från lund. men nån gång lär hon väl komma tillbaka haha.
Är du nära vän med nummer 37 (atif)?
nä inte nära, men vi hörs ju. vi var rätt bra vänner innan, av naturliga orsaker är det inte så längre.
Har du gått på bio med nummer 40 (beba)?
haha nä.
Skulle du kunna gå ut med nummer 17 (ajdin)?
ja det är väl klart.
Känner du nummer 48 (dunja)?
så många gånger som jag har pratat med henne så kan man väl säga att jag känner henne. sedan finns det alltid nya sidor man upptäcker hos människor.
Skulle du kunna ge nummer 21 (seno) en kram?
jamen det är väl klart. min lillagulleseno som alltid tjurar på mig.
Hur är vänskapen mellan nummer 36 (mamma) och 54 (olduz)?
det finns ingen vänskap här.
Hur länge har du känt nummer 35 (annika)?
tidigare har annika varit en bekant som jag har känt typ alltid, men de senaste två åren så har hon blivit mer än så. vi har bott ett helt år tillsammans och hon är mer som en äldre syrra för mig nu.
Har nummer 17 ett förhållande (ajdin)?
näpp.
Har du velat slå 66 (adnan) i ansiktet?
nej haha. det hade ju varit lite att ta i.
Hur träffade du nummer 24 (adisa)?
först hittade hon mig på novaraja och sedan träffades vi på herkan. till slut blev hon min granne.
vaddå vi kvinnor?
Magzi säger: om en kille säger att det är slut, då menar han väl det också eller?
Deni säger: har ju svarat
Deni säger: man menar de inte alltid
Magzi säger: men vad fna
Magzi säger: jag trodde att snubbar var okomplicerade
Deni säger: du e en liten manshatare du magda
fyskäms
det har hunnit regna, mamma har hunnit göra denos tårta, hon är inne på någon kaka nu, pappa har hunnit sticka till hemköp två gånger och jag har inte gjort något.
usch.
men vädret är fint så jag ska ut och promenera en sträcka nu. puss
antonio sabato jr
kommer han någonsin att bli ful? tveksamt.
snart är det dags
ni ska bara veta hur mycket jag ser fram emot mina "kreativa" kvällar. jag vet inte varför jag kallar dom för kreativa, för det är dom inte. det är bara det att jag har så mycket att säga på kvällen. och nu hinner inte ens min kreativa ådra krypa fram bara för att jag lägger mig tidigare än ett varje natt.
jag önskar verkligen att jag kunde säga något smart just nu, men så går det inte till i mitt huvud.
men snart, snart. redan imorgon. och sedan nästa vecka.
farmor kollar på glamour
så inne, helst ska man inte störa. varför hon då tittar på hos oss kan ju vara en gåta. men det är det inte eftersom farmor drar fördelar av att jag och deno kan svenska.
men hon är kvick i hjärnan, farmor. fast å andra sidan är inte glamour hjärngympa precis.
fest någon?
PARRRRRRTY people.
jag saknar bosnien
jag sitter nu och kollar på bilder från i somras (trots att jag borde tvätta mitt hår) och blir så, allstå min mage slutar andas, fast det är nog egentligen lungorna, även om det känns i magen.
och jag SAKNAR.
oh my vad jag saknar. snälla gud ge mig lite bosnien med allt vad det innebär. för jag saknar, saknar saknar saknar saknarr sankar sankar nsakar saknar sankar saknar saknar asnakrn saknar sanknrak, saknar.
lite smuligt
hoppas jael, hon är som en jäkla neandertalare.
min kära irma åker till budapest imorgon och ska vila upp sig från sverige i ett par dagar.
under resten av kvällen satt hon och jag och petade i håret (båda hade skitigt hår), så nu MÅSTE jag verkligen gå och tvätta mitt hår.
sov gott hetingar. p u s s
adjö
kmäääääää
för det första, våran internet är störd. den är helt igenom störd. den fungerar inte som den ska, så när telefonen ringer så tjuter det oavbrutet i telefonen, MEN, det är inte det värsta. det värsta är att hela internetanslutningen rubbas VARJE gång.
så man kan väl säga att jag förbannar Bell varenda gång telefonen ringer och samtalet inte är till mig.
sedan är det så också att alla mina hörlursladdar går sönder, antagligen för att jag snörar den runt hela mptrespelaren. jag vet inte hur många nya sladdar jag har slängt mina sparade pengar på bara det senaste året.
DÄRFÖR är jag sur. så sur att jag shdfshdföhsdfö.
lilla datarummet
jag ser mesig ut som fan på den här bilden.
men det gör nog inget.
det säger du?
covjek u zivotu ima dvije ljubavi
jedna mu kuha, a druga mu je sudbina
hejdå
sedan åt vi
jag älskar den här mannen
fast. ÅHHHHHHH VAD JAG ÄLSKAR HONOM!
han är min enda kärlek. för hans skull skulle jag till och med kunna börja kalla honom älskling, trots att det är det mest tacky jag vet.
om man fick ligga med någons röst, så skulle jag välja Losas. den är så ungdomlig, pojkaktig, ren och HET.
förlåt för att jag överdriver nu, men mina känslor är starka. förlåt än en gång.
LOSA BE MINE!
det handlar om timing
jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta.
ullared och red och red, tills hon kom fram
jag minns inte när jag var där sist eftersom det var så länge sedan. men imorgon ska vi tydligen dit och spana.
jag har inga speciella förväntningar, det får man inte ha när man ska dit. helst ska man inte ha några alls för då slipper man förfäras över alla konstiga människor som också är där samtidigt som man själv är det.
en gång när vi var där noterade jag att 65% var äkta trashmänniskor. sådana överblonderade kvinnor med alldeles för tighta jeans och deras lika blonderade döttrar med söndernoppade ögonbryn.
30% var invandrare; araber, turkar, BKS:are, indier och ching-chongare.
de resterande procenten var snobbar med märkesväskor och prydliga cardigans. den finare sortens människor som inte riktigt kunde smälta in bland de övriga 95%en.
jag hade nog tyckt att det hade varit skitpinsamt att vara stenrik och handla på Ge-kås. men det är jag. och jag bryr mig fortfarande om vad folk tycker ha ha.
alltså gek-ås är lite som en turbofolkfest; mer än hälften är trash (seljaci), 30% är de som "inte lyssnar" men är där för att "träffa folk och umgås" och de fem procenten som är kvar, ja, det är jag.
jag och alla andra som fortfarande inte riktigt har förstått hur fasen turbofolk lyckades bli så jäkla stort.
