Magzi - en baggas bekännelser

tänkte ändå jag skulle berätta kort (för att själv komma ihåg den här dagen) om flytten idag och för att påminna mig om att aldrig mer shoppa kläder, prylar eller något annat för den delen. det är inte roligt att flytta och jag vill aldrig göra det igen. men verkligheten ser lite annorlunda ut med tanke på att jag kommer att flytta snart igen.

ska inte börja gnälla än, who knows, jag kanske vinner i något lägenhetslotteri.

vaknade svintidigt idag när mamma och pappa ringde för att tala om att de nu var på väg till kalmar. duschade eftersom mitt hår var så skitigt efter allt torrspray. rensade bland duschgrejerna samtidigt.

nu när vi ändå är inne på hårprodukter, det hände en skum grej. efter att vi hade lastat av alla grejer från bilen här hemma så upptäckte jag att en av hårsprayerna hade gått "sönder", inte själva flaskan, men innehållet hade runnit ut och blött ner hela påsen. hur gick det till? den utsattes inte för något tryck. så well, dagens mysterium!

iaf. efter duschen så hade jag lite småpanik då jag inte hade lyckats sälja de största grejerna, dvs soffan och sängen. ringde därför till röda korset och sa åt dom att komma och hämta sakerna och det tog sin lilla tid eftersom de var "upptagna" hela dagen. efter lite övertalning kom skåpbilen med röda korsets logga. tre nissar steg ut; en var från malaysia (fattade inte mycket av vad han sa), en kvinna från irak (sa inte mkt) och en tredje som hette Alija! han var från bosnien och bara allmänt förvirrad. hade fått för sig att jag skulle till bosnien och det var därför jag flyttade. jag var så sömnig och hungrig och min koncentration var någon annanstans.

de packade med sig soffan och sängen. sedan såg lägenheten för jävlig ut och det var prylar överallt.

GUD ÄR SÅ TRÖATT JUST NU ATT jag knappt pallar avsluta inlägget. sorry om det blir totalt osammanhängande, har noll ork att slutföra skiten.

mina föräldrar anlände strax efter att RK hade åkt. vet inte hur jag överlevde den här dagen eftersom det var så mycket prylar och skit. jag hade verkligen en mental spärr som inte tillät mig att tänka logiskt. blev bara stressad av att se allt. allt som allt slängde jag tre helt fyllda opel zafira-bilar och det är inte lite. blev mer och mer lättad över att det blev tommare och tommare i lägenheten.

sedan kom jag till det som jag hade fasat mest för; kläderna.

allstå, det här är sjukt. jag är inte någon som "samlar" kläder eftersom jag rensar då och då. var knappt några månader sedan när jag packade tre ikeapåsar med nya och fina kläder som jag inte längre använde så att mamma kunde ta med sig till bosnien (finns alltid behövande). så nu rensade jag, och efter att jag hade slängt en helt fylld svart säck med kläder så hade jag sammanlagt 5 blåa ikeapåsar med kläder UTÖVER de två stora resväskorna med kläder som ska upp till sthlm. och då har jag inte ens kommit till skorna, sminket och hårprodukter. det var bara så otroligt MYCKET.

har slängt smink, hårgrejer, kläder, skor och mot slutet slängde jag allt som kom i vägen för mig.

under de två månaderna som jag praktiserar i sthlm ska jag verkligen låta bli att shoppa (kommer ändå knappt att ha råd ha ha), låta bli att samla på mig saker, utan verkligen försöka leva ett så icke-materialistiskt liv som möjligt. egentligen har jag inget problem med det men efter att jag hade vikt det sjunde svarta linne så ba asså mags, SJU svarta linnen, behöver du verkligen alla? ja men de är ju olika passform, tyg osv, svarar mags2. men ändå, SJU är fortarande SJU, svarar mags1 tillbaka.

bara en sån grej att jag slängde sex bhåar och typ 30 trosor, 10 linnen och ca 25 tröjor, 4 jeans och massa annat som jag för tillfället har förträngt.

när besiktningsmannen kom förbi vid halv två så var vi inte ens halvvägs in i städningen. du behöver inte oroa dig tänkte jag säga till honom, min mamma lämnar inget skitigt efter sig. när det kommer till städning är hon oehört petig och pedantisk.

efter att allt var färdigt ekade lägenheten tom och jag hade en känsla av vara färdig med livet i kalmar. det kändes bara bra att lämna allt det här bakom mig, jag har haft mitt roliga!!! många roliga förfester, många sömnlösa nätter, många nätter med iman, många dagar med iman, vi hade så kul när vi bodde ihop. jag hade knappt hunnit bo själv ett halvår innan han flyttade in. det har hänt fler grejer (så ni inte tror att mitt liv enbart handlar om fest och pojkvän) men är lite schlutt i huvvet just nu.

vägen tillbaka till skryd var bara mysig. efter en timma svängde vi av mot en dönk i växjö. köpte på oss bullar, glass, kaffelatte och color. fajkade i bilen och myste. mina peers är guld värda. världens bästa. i deras sällskap känner jag mig alltid trygg, älskad och respekterad. så länge som jag har dom vid min sida behöver jag aldrig oroa mig för något för jag vet att dom alltid kommer att vara där för mig och jag för dom. känslan av villkorslös kärlek är fantastiskt, att ha det svart på vitt att de aldrig kommer att svika mig är något som jag hoppas att alla får känna och uppleva.

fan allstå, jag kan inte snacka normalt om mina föräldrar utan att bli emotional och sentimental. dom är så fina, dom är bäst, jag är så lyckligt lottad och tacksam. min familj är mitt allt. nu slutar jag här innan jag börjar grina.

ska upp tidigt, well tidigare än vad jag vanligtvis går upp en lördagmorgon, eftersom mina peers ska skjutsa mig till Stockholm.


mama & tata


fina mutti och jag.

gonatt!