ne kaze se vise 'zdravo', sada su svi gospoda

jag funderar på att byta bloggportal, för blogg.se är ju fasen sugigt. tar en evighet att uploada en bild och dessutom publicerar den inte inläggen direkt utan någon kvart senare. i-lands-it-problem i know, men ändå.

jag vet inte ens var jag ska börja. det känns som att det är först nu jag börjar vänja mig vid att bo här, eller vänja är väl fel ord, jag vande mig två veckor in i april. det är mer någon annan känsla, jag har liksom inte haft tiden att vänja och bo in mig helt. det har varit mycket med praktik, jobb och mycket häng med kompisar efter jobbet. lägenheten har mest känts som ett ställe jag bara sover över i och sedan drar jag härifrån. minns till exempel inte ens när jag lagade mat här sist? det är väl inget bra sign?

vissa kvällar har jag känt mig så fruktansvärt ensam också, har ibland panikringt folk bara för att höra en mänsklig röst. vissa kvällar har det känts tungt att somna, någon liten ångestklump har legat där och jag har tidigare aldrig haft det så. minns inte sista gången jag haft den här livsångesten. blir ledsen (obs ej lipig) av att veta att min familj är så långt ifrån mig, nu hörs vi iofs VARENDA dag (hehe) men jag saknar att ha dem fysiskt nära. och ju äldre jag blir desto mer "krampar" jag efter deras närhet. och inte bara deras, utan alla som står mig nära.

tiden går så frukstansvärt fort. jag inser verkligen innebörden av det nu när jag jobbar. jag trivs jättemycket på och med mitt jobb och därför går det säkert ännu fortare. det går så pass snabbt att jag kommer på mig själv med att tänka "oj är det redan lunch" och när klockan är halv fem säger jag "men shit, en halvtimma kvar!"

allt går så snabbt och snart är sommaren redan över. och det stör mig inte ens att jag inte har semester, tvärtom, tycker att det är jättebra att jag ska jobba eftersom jag trivs, MEN så är det en grej som är lite sådär... och det är att jag inte ska till Bosnien. varenda vinter säger jag "a men i år ska jag stanna och jobba, inte åka till bosnien" så kommer sommaren och jag känner att varenda cell i min kropp skriker efter bosnien och det blir tungt det också eftersom jag har mina morföräldrar där som jag träffar en gång om året. kommer jag inte i år så vet jag hur ledsna dom blir och då tänker jag fuck jobb, det är inte värt det, familjen är viktigast, gud vet hur länge dom lever, lika bra att åka och göra dom glada. och så kommer dödstankarna upp över att morföräldrar + farmor är gamla och säkert kan dö (ne daj boze, måste skriva ut det, tvångsgrej) när som helst.

ja nu kanske ni förstår vilka ankar jag går och dras med dagligen......överbelastad hjärna för närvarande.

mina päron och bror kommer nu på fredag. jag längtar!!

Kommentarer
Postat av: JC

åk åk, makar heFtu...k´o sto meni moj stari rece: doces ti makar heftu, ne mozes ti bez vodopada :) hajd ZDRAVO

2011-06-22 @ 12:29:16
Postat av: Anonym

men käre vän! Jag förstår precis hur du känner! Jag tror det handlar mkt om att du inte har en egen lägenhet som du känner är din å som du kan pyssla i å bara känna är din egen! Tar tid sånt där innan man finner sig tillrätta! Tkr ändå det gått skitsnabbt för dig å komma in i allt å anpassa dig till stad, jobb å hela köret! Jag är stolt över dig. Det här är bara en period tror jag å det kmr lösa sig till det bästa! Jag vet hur du känner å du kan verkligen ringa mig när som helst bara så du vet! Kmr hem snart så kan vi ha vår lilla turisthelg! puss

2011-06-22 @ 23:30:21
Postat av: Arijana

Joj kako neke stvari pises sto su tako logicne, ali imam osjecaj da niko drugi o tome bas ne prica na isti nacin. To za Bosnu i sve, i ja mislim na to svaki dan, i ako sam proslog ljeta bila dva mjeseca.. nije dovoljno. I sad razmisljam da rezervisem za novu godinu, moram.. zbog majke. Och allt det andra, i moj mozak je fuuj pun. Hocu da pobudalim. Ako se nekad osjecas bas ono dodji vamo kod nas, nije dalehko:) puss

2011-06-28 @ 00:47:32
URL: http://shittypositive.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0