spontana tankar så här dags
1. jag borde gå och lägga mig nu när jag är trött. vad gör jag istället? stoppar i mig paradisbit efter paradisbit för att "pigga upp" mig.
2. om ni kommer ihåg så har jag haft problem med min PD. bokade tid hos läkare för två veckor sedan, ni minns det också kanske (kanske inte?). var hos läkaren i måndags. erkänn nu att ni automatiskt tänker att det var en manlig läkare?
mm, tänkte det. men det var det en kvinna.
vi hälsade, jag berättade allt om min PD. hur icke-roande det är att dras med detta och att jag behöver tabletter.
hon: väldigt tveksam, tyckte att det var bäst att börja med en svavelkräm, för att man alltid börjar med det som ger minst biverkningar.
jag: det gör inget! jag klarar av biverkningar, vill bara bli av med det här. tänker: please, jag har levt med TT-mage hela mitt liv, klarar nog av några månader till.
hon: DONT think so honey, vi provar med med det är först.
jag: desperat. fundersam. tror hon kanske att jag bara vill ha tabletter för att hon tror att jag är tablettknarkare? omöjligt, jag ser så oskyldig ut. sminkade mig inte ens, bara för att se ännu mer SÅRBAR ut. vill att hon ska tänka: stackars flicka, HON behöver tabletter.
hon: *viker sig inte*
jag (lagom käck, var tungen att lätta upp stämningen efter att jag varit lite sur): mm okej, då hoppas jag att vi inte ses något mer och att krämen fungerar!
hon: ------
spontana tankar: varrför, VARFÖRRRR, måste man testa alla möjliga krämer, svaga tabletter etc etc innan man får ORDENTLIG behandling här i sverige? varför har dom så jäkla svårt för att skriva ut recept när man uppenbarligen knappt förekommer i sjukregistret och har noll till pundartendenser? ingen risk att jag utnyttjar systemet liksom.
jag vet inte hur många gånger min pappa har besökt läkare för massa olika sjukdomar (han har lite svagt immunförsvar om man säger så) och då säger dom alltid efter undersökningen: kom tillbaka om det inte blir bättre om några dagar. ..... :/
för det första så brukar man gå till en läkare först efter att man har lidit några dagar och trott att det skulle gå över sig själv, att ringa läkare är liksom det sista alternativet man har. så tror jag att de flesta sunda människor tänker. så VARFÖR ska man då skicka hem någon, som uppenbarligen har mått dåligt i flera dagar, utan recept?
istället för att jobba i förebyggande syfte så gör man det motsatta och låter folk bli ordentligt sjuka att de till slut måste söka läkare för värre grejer än de hade när de precis blivit sjuka.
känner mig så sjukt irriterad just nu på grund av det här. ska göra en lååång histora kort. min pappa fick en infektion mellan stortån och pektån. den läkte inte, han besökte sjuksköterska som knappt tittade på såret och skickade hem honom med något jävla plåster. sa att det skulle hjälpa. någon dag gick och min pappa blev dålig, nu i hela kroppen eftersom infektionen hade spridit sig. han mådde så dåligt att han hade svindel! kan ni fatta, av ett sår mellan tårna. han åkte in till akuten, och DÅ upptäckte läkaren att varet i såret hade "ätit" upp köttet och arbetat sig ner mot benet i foten, dvs han hade ett så pass djupt sår och noll kött. ÅHHHHHHHHH blir så jävla irriterad över idiotiska sjuksköterskor och läkare. så min pappa fick käka antibiotika i två veckor på grund av slarv. att det måste gå så jävla långt innan en läkare ba AH det HÄR måste vi läka!
sorry för alla svordomarna, känsligt ämne det här. ännu läskigare att tänka på alla dessa puckade tjejer och killar som pluggar på omvårdnadsprogrammet (för att det hade för många IG för att komma in på annat program) och som utbildar sig till sjuksköterskor. och ja, jag vet att man måste vidareutbilda sig hit och dit och ja jag vet att det finns JETTEMÅNGA passionerade och engagerade sjuksköterskor (love ya'll) men tyvärr finns det alltför många usla också.
hoppas min kräm hjälper dock. annars så... fortsättning lär följa.
3. jag har funderat ut födelsedagspresenter både till min bror och pappa. ena fyller 21 andra fyller 50. ena kommer att få en --- och den andre kommer att få en ---------.
4. det är andra gången på kort tid jag får höra att "jag trodde du var 19". mitt 24-åriga ego myser och glädjs åt detta.
2. om ni kommer ihåg så har jag haft problem med min PD. bokade tid hos läkare för två veckor sedan, ni minns det också kanske (kanske inte?). var hos läkaren i måndags. erkänn nu att ni automatiskt tänker att det var en manlig läkare?
mm, tänkte det. men det var det en kvinna.
vi hälsade, jag berättade allt om min PD. hur icke-roande det är att dras med detta och att jag behöver tabletter.
hon: väldigt tveksam, tyckte att det var bäst att börja med en svavelkräm, för att man alltid börjar med det som ger minst biverkningar.
jag: det gör inget! jag klarar av biverkningar, vill bara bli av med det här. tänker: please, jag har levt med TT-mage hela mitt liv, klarar nog av några månader till.
hon: DONT think so honey, vi provar med med det är först.
jag: desperat. fundersam. tror hon kanske att jag bara vill ha tabletter för att hon tror att jag är tablettknarkare? omöjligt, jag ser så oskyldig ut. sminkade mig inte ens, bara för att se ännu mer SÅRBAR ut. vill att hon ska tänka: stackars flicka, HON behöver tabletter.
hon: *viker sig inte*
jag (lagom käck, var tungen att lätta upp stämningen efter att jag varit lite sur): mm okej, då hoppas jag att vi inte ses något mer och att krämen fungerar!
hon: ------
spontana tankar: varrför, VARFÖRRRR, måste man testa alla möjliga krämer, svaga tabletter etc etc innan man får ORDENTLIG behandling här i sverige? varför har dom så jäkla svårt för att skriva ut recept när man uppenbarligen knappt förekommer i sjukregistret och har noll till pundartendenser? ingen risk att jag utnyttjar systemet liksom.
jag vet inte hur många gånger min pappa har besökt läkare för massa olika sjukdomar (han har lite svagt immunförsvar om man säger så) och då säger dom alltid efter undersökningen: kom tillbaka om det inte blir bättre om några dagar. ..... :/
för det första så brukar man gå till en läkare först efter att man har lidit några dagar och trott att det skulle gå över sig själv, att ringa läkare är liksom det sista alternativet man har. så tror jag att de flesta sunda människor tänker. så VARFÖR ska man då skicka hem någon, som uppenbarligen har mått dåligt i flera dagar, utan recept?
istället för att jobba i förebyggande syfte så gör man det motsatta och låter folk bli ordentligt sjuka att de till slut måste söka läkare för värre grejer än de hade när de precis blivit sjuka.
känner mig så sjukt irriterad just nu på grund av det här. ska göra en lååång histora kort. min pappa fick en infektion mellan stortån och pektån. den läkte inte, han besökte sjuksköterska som knappt tittade på såret och skickade hem honom med något jävla plåster. sa att det skulle hjälpa. någon dag gick och min pappa blev dålig, nu i hela kroppen eftersom infektionen hade spridit sig. han mådde så dåligt att han hade svindel! kan ni fatta, av ett sår mellan tårna. han åkte in till akuten, och DÅ upptäckte läkaren att varet i såret hade "ätit" upp köttet och arbetat sig ner mot benet i foten, dvs han hade ett så pass djupt sår och noll kött. ÅHHHHHHHHH blir så jävla irriterad över idiotiska sjuksköterskor och läkare. så min pappa fick käka antibiotika i två veckor på grund av slarv. att det måste gå så jävla långt innan en läkare ba AH det HÄR måste vi läka!
sorry för alla svordomarna, känsligt ämne det här. ännu läskigare att tänka på alla dessa puckade tjejer och killar som pluggar på omvårdnadsprogrammet (för att det hade för många IG för att komma in på annat program) och som utbildar sig till sjuksköterskor. och ja, jag vet att man måste vidareutbilda sig hit och dit och ja jag vet att det finns JETTEMÅNGA passionerade och engagerade sjuksköterskor (love ya'll) men tyvärr finns det alltför många usla också.
hoppas min kräm hjälper dock. annars så... fortsättning lär följa.
3. jag har funderat ut födelsedagspresenter både till min bror och pappa. ena fyller 21 andra fyller 50. ena kommer att få en --- och den andre kommer att få en ---------.
4. det är andra gången på kort tid jag får höra att "jag trodde du var 19". mitt 24-åriga ego myser och glädjs åt detta.
Kommentarer
Trackback
