Magzi - en baggas bekännelser

för tillfället så känns mitt liv oehört tråkigt. det är liksom bara tråkskola hit och dit och hösten är redan här. nu låter jag som en kärring, men på den gamla goda tiden, för inte så många år sen, så var det fortfarande fint väder även i september. och när jag tittar ut nu så blåser det jättemycket och det är grått.

det finns många saker jag oroar mig för, bland annat om jag kommer att få praktik på ett ställe jag tycker är kul, kommer jag få boende, kommer jag få jobb efter skolan, a ni vet, det traditionella tankarna som kan tynga ner en.
å andra sidan så kan man inte gå och oroa sig hela tiden, ibland får man ju stänga av tankeverksamheten uppe i hövvet.

ibland gäller det nog att bara acceptera läget som det är, ex har jag tråkigt, ja då har jag tråkigt och då får jag acceptera det. jag vet att många människor är tvärtom, dom gör något direkt åt saken, men jag är mer av den lata sorten som tänker att äh det får vara tråkigt nu, sen får jag väl gröa något åt det om det här blir långdraget haha.

asså. egentligen så stör jag mig asmycket på folk som heeela tiden gnäller om hur tråkigt/jobbigt/deppigt allt är, för jag anser fortfarande att någon måtta får det väl finnas. så nu slutar jag också gnälla.

har forftfarande kul grejer att se framemot. bland annat: min BF hälsar på snart, jag hälsar på min böna i lund om några veckor och jag och min BF åker till rom i november.

och även fast jag längtar efter allt så tänker jag ändå att tiden går, och snart är det november och vinter och BAJJJJJSSS. hata vinter. men så får man inte tänka.

nu ska jag gå och spraya mig med BUS, orkar inte må dåligt över att jag är blek också.