Magzi - en baggas bekännelser

det här är en av mina absoluta favoritbilder som jag någonsin har haft och kommer att ha. den är så genuin, fin och känslorna går inte att ta miste på.

tjejen i mitten är min mamma, killen till höger är hennes lillebror seno och lillkillen till vänster är hennes andra lillebror suvo. hon har även en storebror men han är inte med här, tror att han kände sig lite för cool för sådana här bilder. det lustiga är att både mamma och seno har behållit sina miner och ser ungefär exakt likadana ut idag som på den här bilden. mamma, alltid pepp och glad. seno, alltid tyst, blyd och dryg uppsyn, dock snäll som få. båda syskonen är väldigt (nästintill mesigt) snälla. suvo har jag inte fått lära känna.

idag, den 17 november, är det 21 år sedan han omkom i en olycka. 21 år gammal var han och jag fick endast tre år med min morbor.

jag vet att det har varit en tung dag för alla de närmaste, men speciellt för min mormor som idag gråter lika mycket över honom som hon gjorde då.

det här med döden är så konstigt allstå, ena dagen finns människan med dig och andra är den borta.