Magzi - en baggas bekännelser

asså vi överlevde kvällen! men det var kusligt ett tag. det hade regnat hela kvällen och natten så när första skavlvet kom så reagerade inte jag. trodde att det var åskmolnen som bekantade sig med varandra, men iman ba var det ett skalv? jag ba näääääää, klart det inte var. så kom plötsligt andra skalvet och jag ba :/ UT, vi måste ut! för man vet ju inte om det kommer något mer. men just där och då tänkte jag typ hm, ska jag ha med mig datan? ska jag ta med mig lilla väskan där vi har pass och pengar? jag tog på mig strandkläderna och en kofta och så gick vi ut ur huset och stod där ute på gatan alldeles själva i regnet haha.

okej, kul att jag kan vara lättsam och skämtsam om det hela nu, men igår var det en helt annan känsla. kände mig djup och tänkte typ att fasen vad lätt det är att dö egentligen! det är skitlätt och här går man på gatan och tror att man är odödlig. det var en halväcklig känsla att veta att ens liv kan tas ifrån en hur lätt som helst.

och från att vara djup och ha respekt för livet, jorden och hela karusellen, så sitter jag här idag, den hrä morgonen och klagar på vädret igen. snabba puckar i min hjärna.

nä men det har varit lite halvkasst väder de här dagarna. det regnar inte konstant, utan bara på kvällarna och små skurar på dagarna. vi badar och solar fortfarande men yeah det är inte så varmt att jag längtar efter att få bara slänga mig i vattnet. sån otur man har ibland. man tycker ju att det kassa vädret borde vara nog, but noooo. kör igång en skalv också.

okej, börjar bli aningens hungrig nu och jag måste noppa ögonbrynen. de har typ växt igen.