Magzi - en baggas bekännelser

kul snubbe i bakgrunden.

den här gången hade vi tur eftersom det finns internet på bussen till stockholm. tack swebussis, uppskattas! känner ändå inte för att sitta och blogga eftersom det är så lätt att man blir snurrig när man tittar ner. har ändå valt den säkra vägen och käkat ett åksjukepiller innan jag satte mig på bussen. förhoppningsvis spyr jag inte ner mig själv.

vi stressade jättemycket i morse, jag skulle hinna duscha och packa det som var kvar. stressrakade benen till och med. sitter med halvkul sår på vaden och i bikinilinjen, måste vara hårlös eftersom jag ska glida runt i shorts imorgon. men det har som sagt varit stressigt och även fast jag reser med min kille så känns det som att jag reser med min son. det är alltid jag som tänker på allt annat utöver allt annat. överdriver ej. det är liksom.....orkar inte ha det så här hela livet. jag tänker på att vi måste köpa lite matsaker som vi ska ha i bussen, för båda vi blir hungriga, men ÖHHH NÄ, vaddå äta, jag klarar mig ändå. jag vet väl också att JAG klarar mig utan mat, men det är väl trevligt om vi åtminstone har med oss en kexchoklad att dela på eftersom vi ändå ska sitta i 4,5 timmar på sketbussen.

på tal om skit, fick sånt jävla tarmvred/magknip i bilen på väg till jönköping. ba skiter på mig. nu! hehe skoja, men det var nära. pappa var inne i någon typ av seriös talk, han ba aa och om nått händer så ringer du mig, ok? jag ba *koncentererar mig på magen, koncentrerar mig på magen* aa, det är lugnt. pappa igen, du vet vem du ska ringa va? oavsett vad som händer så kommer jag och hämtar dig var du än är, ok? jag ba *frånvarande* aaa. och jag fattade ju att han sa så för att han, för att han blev lite emotional på sitt sätt, men just då kunde jag verkligen inte hantera det, var tvungen att bara koncentrera mig på magen för att få bor det onda. till slut sa jag till honom, du sorry, jag var lite lam, det är bara det att jag har ont i magen. han ba *känner igen sig* *tt-pappa* ok.

så vi satt i bilen och så dök det upp en statoilskylt, jag ba HOOORRAYY räddningen är här, men precis när vi närmar oss skylten och jag öppnar munnen för att säga att vi måste svänga av här för att jag ska gå på toa, så går det över!!!"!". är inte det typiskt??. tre minuter senare gör det så ont igen att jag börjar småsvettas. då inbillar jag mig också att vissa grejer som jag gör försämrar/förbättrar situationen, så jag ba okej, om jag inte korsar mina ben så går det säkert över, eller om jag spänner mig i fötterna så kommer det att bli värre. a ni fattar, massa tankar hinner passera. asså orkar inte med min mage ibland, oftast är den bra, men vid tillfällen då jag är stressad så vill den inget annat än att bara vara jobbig.

härligt att ha TT just nu liksom!! okej har inte det nu, men om jag börjar frysa här i bussen så kommer det säkert göra ont igen.

nu ska jag käka lite choklad och läsa chic.