Magzi - en baggas bekännelser

gäsp. det händer inte mycket här, därför ingen blögg.

dagens duktiga grej: skickade in lösningarna till korsordstidningen.
det är sant. jag har nu börjat tävla i korsord. idag funderade jag på om jag skulle orka ta mig till hemköp för att köpa en ny korsordstidning, men jag orkade faktiskt inte. ju mindre grejer man gör desto mindre orkar man känns det som.

grät en skvätt nyss också. kände att jag kunde göra det eftersom mamma var på toa och deno var på sitt rum. kollade på lost på fyran och blev lite emotional. ni vet dom där två asiaterna, hans fru hade fastnat under någon tung grej och kunde inte dras loss allt medan vatten flöt in i deras ubåt. och hon ba neej, gå du, rädda dig själv och han ba nej, jag lämnar dig aldrig mer igen. och så pussades dom medan vattnet dränkte dom.

och jag ba BUHU, fast i tystnad. tänk när man står inför ett stort beslut som att kunna rädda sig själv eller stanna kvar och dö med sin älskade? ASSSSÅÅ............................. *mår dåligt över tanken*
finns det så stark kärlek verkligen?  att man hellre väljer att dö tillsammans än att leva utan varandra?

---------

okej nu gråter hela gänget över att asiaterna är döda. typ han tjockisen och han från ensamma hemma också. *blir lipig igen* *får inte lipa*