Magzi - en baggas bekännelser

vi har haft den här visan så länge och det är dags för den igen. relationen till min blogg är väldigt komplex. jag vet att jag inte är någon blondinbella, stina, kenza, menza och gänget men jag älskar min blogg väldigt mycket. kanske för att jag delar med mig ändå rätt mycket jämfört med många, alla ni vet ju ex när jag skiter, snorar eller latar mig eller gör annat vettigt. och jag kunde faktiskt inte bry mig mindre om vad jag skriver för jag utelämnar ändå riktigt mycket. vem vet, jag är kanske inte ens magda?? skojar. lider inte av någon personlighetsstörning om ni börjar tro det. även jag hade trott det! och tanken har slagit mig många gånger.

nu på natten är det som tystast och då är jag JAG, asså jag vet låter asmongo men det är som att jag är som själsligt närmast mig själv just nu.

på grund av förhållandet till min blogg, som i för övrigt börjar låta som en älskare eller något i den stilen dock utan den sexuella biten, så har jag inte orkat bloggaaaa. jag vet det var inte länge sen jag bloggade heller men va fan är typ trött på att ha ett visst antal läsare men inte veta vem som läser. vet att mina närmaste läser och de som kommenterar mest, men fasen resten??? tänk så läser något fängelsemongo mina inlägg och planerar hemskheter. vet inte heller hur jag ska ta tag i det här eftersom jag pendlar mellan att verkligen inte bry mig vilka som läser till att vara paranoid över att någon klasskompis läser och vet allt om mig och jag ba :/ vet noll om denne/denna. ASSSSÅ ORKA vara paranoid.

så ja, ungefär i dom banorna har jag tänkt den senaste veckan. har haft för mycket fritid helt enkelt.

är seriöst trött på sverige. okej, var kom den tanken ifrån. det tillhör inte det här inlägget.