Magzi - en baggas bekännelser

det blev ingen ikea. snyft. nämen det är inte så farligt, det visar sig att jag ska få två vaser och blommor i "present" från mamma ändå. ett par hon har tröttnat på, jag tackar och tar emot. istället var jag i parken och solade. först somnade jag på mage, vaknade helt svettig på ena halvan av fejjan, vände om mig på rygg istället och ba jag lägger mig för att blunda lite och sedan sticker jag till ikea, men jag däckade till och vaknade en halvtimma senare. herregud vad gött det var och det var skitsvårt att vakna till helt men myrorna var asjobbiga så jag var tvungen att vakna till.

MEN PÅ TAL OM MYROR!! det jag såg idag var rätt fantastikt. jag såg att en myra rörde sig på mitt täcke, den typ traskade fram och tillbaka och såg lite stressad ut, så försvann den för att någon minut senare komma tillbaka med en annan myra som var död. allstå han bar på sin döde vän! kan ni fatta? jag har aldrig tidigare sett något sånt här. så la han sin polare på täcket och lämnade honom där. den levande myran kom inte tillbaka. allstå tänk hur det måste kännas att vara myra, att behöva se sina polare dö när folk trampar sönder dom eller bara mosar dom medan man plockar bort dom från täcket etc. de ser döda myror hela tiden, vardagsmat för dom. gud vad hemskt egentligen. jag blir alltid fundersam när det kommer till sånt här, det finns så mycket skumt på denna jordklot. har ni tex tänkt på fåglarna, tänkt om fåglarna hade haft tex en elefants storlek istället för att vara så små som dom är? det finns ju stora fåglar också, örnens vingar kan vara upp till sju meter i längd, fast det heter kanske inte längd, men ni förstår hur jag menar, vingen från kroppen och till vingens ände. men TÄNK om dom hade varit stora som elefanter, och de landade lite hur de ville, som måsarna i parken, hade de varit som elefanter hade de inte ens varit medvetna om de mosade någon stackars människa under sig. då hade vi varit som myror. den som skapade den här världen var väldigt smart på sätt och vis, allt är rätt noga planerat och det finns en orsak till allt, det finns en orsak till att fåglar inte är skitstora. men myrorna drog nitlotten när det var dags.

myrorna fick mig att tänka på en annan händelse. förra året när jag och min familj var på semester i opatija, kroatien, så var jag med om ett bis död. det var också en av dom där grejena som jag fann rätt fascinerande. jag skrev tillochmed i dagboken om detta haha. jag låg och läste när jag såg ett bi flyga mot mig och som vanligt fäktar man lite med armarna för att slippa den, men den landade framför min handduk och såg lite svag ut. den stod där i kanske någon en minut och det var så sjukt varmt så han måste nästan ha stekts på golvet (marken haha). biet började då släpa sig och hasade fram, den orkade liksom inte ens flyga. jag märkte att det var nått fel på det, så jag tog en liten pinne och knuffade fram den till skugga där den fick ligga. jag spanade på den hela tiden och man såg att han var nära att trilla av pinnen om man säger så, och det dröjde inte länge innan den lilla gulsvarta kroppen "kröp ihop" och däckade. det var första gången jag bevittnade ett bis död och han/hon dog inte ensam iaf. jag tog sedan biet och slängde i det i vattnet, kändes överflödigt att be en bön, men han fick en värdig begravning iaf.