Magzi - en baggas bekännelser

zzz. idag är jag verkligen trött. jobbade från halv sju till halv fem och märkte väl först när jag kom hem att jag var helt död. mina fötter värker och det har fortfarande inte släppt. det var mycket jobb idag, frukosten jag serverar till hotellgästerna är alltid stressig under förberedelersna eftersom det är så mycket som ska läggas fram och så ska man fixa tallrikar med typ ost, skinka (ahh hade lite svårt att talla på griskött från början hihi), grönsaker och frukt. sedan ska man alltid se till att det finns och fylla på med mat och kaffe. för det mesta är den pensiosar som bor på hotellet så dom är ju gulliga och halvtråkiga liksom men jag är sjukt pratglad så de allra flesta snackar på jättemycket med mig. därefter är det lugnt i en timma och sedan runt halv 12 blir det superstressigt eftersom det är då lunchen ska fram. man beställer vid disken och sedan bär vi ut maten när den är färdig, det blir så mycket springande och plockande med tallrikar. men jag gnäller verkligen inte!! asså jag har det askul, jag har blivit lite av en arbetsnarkoman, tycker inte alltid det rä kul att gå hem utan vill stanna kvar, jag har typ inget liv när jag är hemma, det mesta kretsar kring jobbet just nu. man blir lite som en familj eftersom man hänger med varandra och jobbar tätt ihop i många timmar, det blir liksom ingen paus och därför är det soft att man kommer överrens med alla man jobbar med. vi är dessutom sju bosnier haha, blir lätt att man bara snackar bosniska och ibland kan det kännas som att jag är i bosnien i nån kafic. som idag, när min chef stod på scen och spelade lite gitarr, och jag ba kan du nått av crvena jabuka, han ba ja men det är klart, jag ba *sätter mig och lyssnar* haha nä men seriöst, det här känns ju bra. ja det var lite om det ja. mitt icke existerande liv utanför jobbet typ.