tjock och smal
på tal om yta2. jag måste börja med någon typ av hälsosammare livsstil. kroppen mår inte så asbra av att käka mackor konstant liksom. måste börja laga mat och röra på mig. idag tog jag en timmes promenad haha. det var duktigt. kom hem runt 23 och den enda människan jag stötte på var en dude som hälsade, ba tja. han måste ha varit utbytesstudent eller något för ingen normal människa hälsar så dags.
men IAF (väldigt många capslockade ord i det senaste inlägget) jag börjar bli lite tjock, inte kanske tjock som i TJOCK men tjock som i magdatjock. allt lägger sig direkt på benen och lövehandelsen. känns sådäärva. ibland önskar jag att jag liksom nådde botten och ba fan nu ska jag bli fit och fin, men jag gör inte det. både positivt och negativt. för det mesta positvt kanske eftersom jag ändå inte bryr mig sååå mycket, men negativt är ju att man blir lite rundare (älska ordet "rundare"! så jävla mys!). anywho, bantning är som sagt inte min starka sida, men riktigt mat och promenader borde väl gå.
allstå det mest jävla fina är människor som är rundare, mulligare, tjockare eller vad ni nu vill kalla dom, men som är liksom stolta, som inte bryr sig så mycket, som ändå äter och är glada. och det är ju så det ska vara *i sann blondinbella-anda*. allstå oavsett storlek, folk som är stolta över sig själva är så jävla pepp för mig. älskar sånt. men tjockisar (smalisar också för den delen) som gnäller om hur tjocka dom är BUHUUU snyyyft och sedan går och köper en chokladboll och mumsar i sig är ju bara irri. okej för att man har dagar då man typ känner sig mensig, svullen, allmänt ful och hela köret och gnäller på hur tjock och ugly man är, fine! men folk som hela jävla tiden ältar sin vikt och utseende och inte gör något åt det är ju bara jobbiga.
allstå fan vad jag älskar att gnälla!! jag älskar att gnälla på allt och även gnälla på människor som gnäller över exakt samma saker som jag också gnäller över. haha.
