Magzi - en baggas bekännelser

jag färgade håret. när jag först smetade i hårfärgen i håret så var det lila, sedan gick det över mot någon stark-orange färg och jag fick lite panik, så som man brukar få. men man ska inte låta sig skrämmas utan låta det sitta i så länge som det står i anvisningarna.

så jag satt och läste en stund och tänkte att jag skulle komma ut ur duschen som värsta redhead, men fan vad besviken jag blev. jag är inte ens i närheten av en rödhårig människa, utan mer liksom brun/lite rödaktig ton/råttbrun. det är något konstigt med mitt hår, hårfärg fäster aldrig riktigt bra, det är typ resistent (whuz? jag tror att det heter så haha) mot hårfärg, så istället för att se ut som en het rödtott ser jag ut som en wannabe-rödtott, hon som aldrig riktigt lyckades med hårfärgen.

mot slutet där upptäckte jag även att jag hade misstagit mig eftersom jag hade köpt toning.för 109 spänn dessutom!! RÅN. ska man betala så mycket för det så ska det vara riktig hårfärg och inte billigt krafs som tvättas ur efter typ tre gånger. så istället för att nu tvätta håret två gånger i veckan för jag väl reducera det ytterligare, till typ två gånger i månaden om det här ska hålla. ok, skitfett misstag. not. det fattar jag också men AHHH det är ändå ytterst irriterande att jag gör det här misstaget när jag dessutom VET att mitt hår är lika bra polare med hårfärg som olja är med vatten. suck.

jag får väl börja med sån hennafärg haha, då kommer jag garanterat att se rödhårig ut. fast inte rödhårig, allstå inte som någon tant som lider av 60års kris och råfärgar håret rött bara för att hon är en "eldig och passionerad kvinna", utan det där fina orangaeiga-rödiga som vissa människor föds med. jag kommer förmodligen se ut som ett miffo men kampen har börjat.

skulle kunna tjata på hur länge som helst om hår. ett viktigt ämne, så jag fortsätter lite till. efter MÅNGA om och men har jag nog kommit fram till (at least for now) att jag ska låta håret växa ut. men det är det här med att man antigen vill ha håret kort eller långt, inte mittemellan, så jag är fast i den här fällan nu, vill SÅÅÅ gärna cutta håret, men my inner voice säger att det är så himla skönt att kunna sätta upp håret (med spännen naturligvtis, annars går det inte) och sånt som man saknar när man har kort hår.
allstå det är sjukt att jag tillbringar typ en kvart varje natt innan jag somnar med att fundera på huruvida jag ska klippa/inte klippa håret, det är typ...SÅ SNETT. mem nu hoppas jag att det slutar för jag har bestämt mig.

puh.