Magzi - en baggas bekännelser

det är helt sjukt varmt, och trots att jag vet att det är dubbelt så varmt i bosnien så kan jag ändå låta bli att gnälla av lycka över att det är varmt här i sverige också. hurra för den globala uppvärmningen *pepp*, men en som känner av den globala uppvärminingen är nog min dator. den är konstant varm, flåsar och är allmänt jobbig.

idag låg jag och stekte mig på terassen, smörjde till och med in benen med babyolja, lite despo-solning över det hela, men man får faktiskt passa på att sola när solen är här. dock tror jag inte att jag tar det här med hudcancer på allvar, jag känner inte någon som har haft det och därför är det väl lite overkligt i min värld. dessutom har vi inga konstigheter i generna i vår familj, endast lite hjärtattacker här och där, men inget annat skumt som har förts över till mig, vad jag vet i alla fall. en sak som jag upptäckte för inte så länge sen var att min mamma har helt hårlösa armar, hon har inga hårstrån på armarna, inte ens fjun, hon är helt hårlös. det är väldigt obosniskt att inte ha hår, eftersom de flesta är håriga, det tillhör vår natur liksom, helst fina mörka hårstrån. så funderade jag lite och mindes faktiskt att inte ens min mormor eller farmor har något hår på armarna. men detta kan nog bero på att dom är gamla och då faller håret av, så dom stryker jag från listan. min pappa har rätt håriga armar, men han är man liksom, så enda svaret på detta mysterium är testestoron. jag har allstå tits and ass (=östrogen) men även hår på armarna som jag tycker är mysigt, fjunigt och okvinnligt snyggt.

hade inte någon påpekat detta faktum så hade jag faktiskt inte ens funderat över mitt hår på armarna. det var en gång för länge sedan under högstadiet i omklädningsrummen som det började gå trender i att raka armhålor och ben (sexan kanske?), muffar (åttan) och armar (nian). tragiskt vilken påverkan en rakhyvel har, jag fattade inte ens grejen med att raka muffen. va fasen, det var ju inte ens länge sen man hade börjat utveckla fjun som man var stolt över och redan nu skulle man avlägsna dom?? *förvirrad 15åring*. någon gång i nian hörde man om ett par tjejer som hade rakat sina armar för att dom tyckte att dom var för håriga, när jag frågade dessa tjejer varför dom gjorde det så sa dom att det såg mycket snyggare ut. så jag gick hemmåt och tänkte vilka puckon, nu kommer dom få superstubbiga armar. man vet ju hur det blir när man har rakat benen haha. i någon vecka funderade jag över mina egna armar och det gick över tills en snubbe påpekade samma sak lite skämtsamt. jag vet for sure att den här snubben hade en liten crush på mig och hängde efter mig när han än fick tillfälle, men eftersom han var mitt i pubertetens värsta fas så kunde han inte vara snäll utan var tvungen att pika när han tyckte om nån tjej. jaha, sa jag lite undrande, vad tycker du att jag ska göra åt det då? öööh jag vet la inte, försökte han med, nä precis, sa jag, jag kan åtminstone raka bort mitt hår på armarna, men du kommer alltid vara lika ful oavsett vad du än gör, sa jag tyket och gick. ricki lakes gäster fostrade mig på den tiden *go ricki go ricki go ricki*.

i dagens ytterst hårlösa samhälle så är det inte alltid lätt. alla dessa konstiga behandlingar som jag inte ens kan namnen på och jag skulle inte heller tacka nej till gratis laserbehandlingar för att slippa hår på benen, men snälla nån, armarna!! det är typ att verkligen vika sig för alla sjuka ideal och krav. jag låter förmodligen dubbelmoralisk som rakar benen, men om det är någonting jag inte ska vika mig för så är det håret på armarna. hellz no, dom är där för att stanna och hålla mig varm om vintrarna *mys*.