Magzi - en baggas bekännelser

vafan har ni dött eller?
på tal om död, idag när jag satt i bussen, jag satt i tre timmar, kanske värt att nämnas, men jag trodde jag skulle få blodpropp i mitt högra ben. det var inte så roligt med tanke på att medelåldern i bussen var 65 bast och så får den yngsta bussresenären blodpropp. vilken tur att jag inte fick det va, det hade ju varit en så stor förlust. anyways när jag kom fram till värnamo fick jag GÅ hela vägen från ica (kvantum?), den vid östboskolan till stationen där jag sedan fick vänta 45 minuter på att tåget skulle gå. kändes skitpepp.

det kändes även skitpepp att visa my two skinks för halva värnamo, det blåste så jäkla mycket så att jag blev typ nästan sådär förbannad för att inget gick som det skulle. håret blåste helt åt helvete, klänningen försökte jag hålla ner med ena handen, den andra drog resväskan och väskan som jag hade över axeln dängde över halva ryggen. fan vad opeppad jag var, ville bara bete mig skitbortskämt och ringa efter pappa. men jag kom hem trygg iaf, men inte önskad. min bror hejade lite och pappa och mamma var inte hemma. bara lilla farmor som var megaglad, betedde sig som att jag hade varit borta i ett halvår. kändes skönt, nån ska väl fan sakna mig.