det första inlägget om man säger så
2007-09-26onsdag22:25Hej alla.
Eftersom jag just nu inte har tillgång till Internet så väljer jag att blogga i Word istället och så bloggar jag ut det sedan när jag fixat Internet, förmodligen imorgon (torsdag), så får ni läsa alla smaskiga och Osmaskiga detaljer.
Risken finns att det varje mening kommer att inledas med "idag gjorde vi..." och "sedan gjorde vi...". Ugly. Men förmodligen kommer det att vara så i början av min vistelse på Malta, sedan kommer jag att övergå till mina vardagliga inlägg där jag kommer att gnälla över vardagen.
Resan till Malta gick bra. Jag vet att det finns de som är intresserade av hur det gick med min väska, och jag kan säga att jag checkade in väska på 27 kg, men innan dess sprang jag iväg och spydde på en av hundra toaletter på Kastrup. Nicole drog någon snyfthistoria medan jag var borta så vi slapp betala övervikt.
Mellanlandningen i Rom gick bra. Vi hade fyra timmar på oss att checka in till flyget till Malta, men gjorde så klart inte det. Vi fattade inte riktigt att man var tvungen att checka in igen. Från att ha varit först i kön till flyget fick vi alltså vara sist. Så istället för att sitta med varandra, satt Nicole jämte en snubbe och jag satt mellan två snubbar. Jag var så jäkla trött, men livrädd för att somna, för risken fanns att jag skulle luta mig på gubben jämte mig. Men jag sov och vaknade stel som en pinne. Sedan mellanlandade vi igen i någon stad vi inte visste namnet på och var tvungna att dubbelkolla med folk om det här var Malta eller inte.
Från att ha åkt någorlunda påbylsade från lund, tog vi nu av oss allt och kom fram till ett land där temperaturen klockan 22:00 var 22 grader. Där talar vi om skillnader. Och inte bara väderskillnader, utan alla möjliga; människor som glor, framför allt männen (snubbar, killar, gubbar, det manliga könet helt enkelt), konstiga taxisnubbar, krokiga vägar och vänstertrafiken.
University residence ser ut som på bilderna, kanske lite fräschare än vad vi hade tänkt oss. Vi har ett litet rum med utsikt över poolen. Alla människorna runt omkring oss ser lika förvirrade ut som vi. Man snackar med de flesta och de som bor på vår korre är sju tjejer från olika länder.
Första natten, den igår, kändes omtumlande. Jag kände mig lite lost, och hade en sådan där äcklig känsla som när jag flyttade in hos gun&bertil, men det beror på att jag förknippar alla avsked med sorg typ.
Men nu, idag känns det bättre, förmodligen för att jag sov som ett lamm i natt.
Och nu är det dags för natt nummer 2.
Ps. ni får hela det här blogginlägget rättstavat och varje mening inleds med stor bokstav. Härligt.
