tröga jag, i farten igen
jag hade ett samtal med ajdin igår också. han var lite upprörd över att jag (eventuellt) skulle till malta i höst, eller inte för att jag skulle det, utan för att jag inte hade talat om det för honom för de tre dagar sedan jag och nicole fick reda på att vi hade blivit nominerade.
och jag är trög. jag är trög och seg som lava. jag har så svårt för att ibland vara seriös, för att inse att saker kanske är mer realistiska än vad jag föreställer mig att dom är.
allt är overkligt för mig tills att det verkligen händer.
för det är först nu jag faktiskt funderar på att det handlar om fem månader. det är inte så fasligt mycket och det går snabbt, men de människor jag tycker mycket om kommer jag inte att träffa. och det är nog det värsta med det här hela.
samtidigt är jag jäkligt förväntansfull.
jag tror jag är trött. det är därför jag låter så sentimental, eller vad man nu ska kalla det, men så här lite lipig och ful.
och jag är trög. jag är trög och seg som lava. jag har så svårt för att ibland vara seriös, för att inse att saker kanske är mer realistiska än vad jag föreställer mig att dom är.
allt är overkligt för mig tills att det verkligen händer.
för det är först nu jag faktiskt funderar på att det handlar om fem månader. det är inte så fasligt mycket och det går snabbt, men de människor jag tycker mycket om kommer jag inte att träffa. och det är nog det värsta med det här hela.
samtidigt är jag jäkligt förväntansfull.
jag tror jag är trött. det är därför jag låter så sentimental, eller vad man nu ska kalla det, men så här lite lipig och ful.
Kommentarer
Trackback
