Magzi - en baggas bekännelser

ok. det kanske är dags att gå och sova nu. fast jag vill inte egentligen. jag tycker om natten. jag får fetingångest av alla skalman-människor som lägger sig prick 22. egentligen är det nog bara en väldigt omedveten önskan om att jag själv ska vara sådan.

vakna käck och pigg varje morgon. istället för halvt mörbultad och grinig. fasen vad jag skule vilja ha det så, makar en morgon i veckan.

å andra sidan så hyser jag inte speciellt varma känslor för käcka och hurtiga människor. jag tror att jag började tycka illa om sådana människor när jag gick på fritids och dom där fritidsfröknarna skulle vara så jäkla käcka och kränga på en fula regnkläder och sedan tvinga ut på skogspromenader med kall fika för att leta efter äckliga kryp. och det var nog där mitt enorma hat och äckel väcktes för kryp och daggmaskar också om jag nu tänker efter. 

jag var ingen bitter unge, men om det var något jag hatade så var det skogsutflykter. tyvärr var man inte tillräckligt smart för att kunna skolka.

och på tal om käcka människor, så finns det inga i min närhet. tack och lov. jag hade inte stått ut annars.