veckan som har gått del1

(Det här inlägget skulle ha publicerats måndag kväll men jag var för trött och la av mitt i)

delar upp det här inlägget i några delar eftersom jag är för trött för att skriva om allt samtidigt. känner mig stressad också, måste få sova minst sex timmmar. fuck, hatar att jag ändå alltid lägger mig kl 01 när jag borde vara i säng 23.

kände mig ändå effektiv idag, hann både duscha OCH göra två matlådor... azzzå duktig tjejja! men hela förra veckan... shit, orkade noll komma noll. kom hem, däckade i soffan, käkade lite kellogs och däckade igen vid ett. idag var det exempelvis första gången sedan jag flyttade in som jag använde spisen, har varken haft lust eller ork att stå och sleva mat och göra grytor kl 19.

dagarna har gått extremt fort! jag är lite nojig inför det här vuxenlivet där man bara ska jobba, hämta barn på dagis, få allt att stämma, laga mat, packa matlådor, sova och sen till jobbet igen. allstå NEJ. jag vill inte! jag vill inte ha barn och hus om det ska vara så här, vore ju inte sjyst mot dom att ha en morsa som snarkar sönder sig själv på soffan medan de springer runt hungriga.

jo, iofs fick jag ju ett mental breakdown i onsdags förra veckan. HAHA, det var lite roligt. började med att klockan ringde 06:37 den morgonen, jag hade sovit dåligt, släpade mig till toan, satt på toastolen och var gråtfärdig. jag vill inte det här mer, skrek jag inombords men likväl ryckte jag upp mig själv och sminkade mig, gick till praktiken och lättade upp där liksom. men fyfasen vilken vidrig känsla det var. hela dagen var depp pga det. ringde och gnällde för min mamma och på kvällen svängde iman förbi efter sin fotbollsträning och då satt jag på golvet och gnällde: BUHU SKA DET VARA SÅ HÄR VARJE DAG???? alla som någonsin har jobbat och behövt gå upp svintidigt kan säkert känna igen sig.

en positiv tanke som slog mig där och då på golvet (där jag typ lipade för iman) var att jag var så fruktansvärt tacksam över att mina peers alltid har tjatat om hur utbildning är viktig, hur de peppade mig till att ta mig bort från kycklingryd, hur mamma varje dag sa att vilket jobb som helst är bättre än att behöva gå till en GRÅ fabrik och fysiskt slita ut sin kropp.

sen jaaaaaa alla utbildningslösa som blir offended; man kan ta sig sjukt långt utan utbildning också, men TYVÄRR INTE i hålor som skillingaryd för där fastnar man på Kinnarps, Stackes eller Krahners med billån som man inte kan betala av och så är man forever fastkedjad i tråkig håla och i en grå, dammig fabrik. det finns liksom inga kul jobb i kycklingryd såvida man inte är megakreativ och startar en bokcirkel. ja, ni hör.

det hade blivit min död att behöva gå till ett jobb som jag inte gillar. jag vill inte torka röv, jag vill inte torka snor, jag vill inte stå i kassan på coop, jag vill inte behöva ta hand om psykfall eller jobba med gubbar som har jobbat 30 år i kommunen. Jag vill sitta på ett luftigt och fräscht kontor med folk som är kreativa och duktiga, jag vill känna att jag utmanas mentalt och inte bara jobba som en robot där man stänger av hjärnan eftersom man inte behöver tänka.

Jag har jobbat på fabrik, dock inte ”ute på golvet” (produktionen, där man tillverkar typ Volvos bildörrar eller whatever) utan på tekniska kontoret. allstå det är så jäkla…intelligensbefriat?? Man sitter och glor in en skärm, knappar lite siffror och trycker enter för att bekräfta tråkiga formulär. Lägg till en gubbig miljö där man drar skämt om ”kärringen där hemma”, klankar ner mer än nödvändigt på kvinnorna som jobbar där och beter sig bara allmänt gubbigt. Ni vet en sån arbetsplats där man lilla-gumma:s. Jag var yngst av de som jobbade där och ja, vi kan väl säga så här; Perez Hiltons sajt och min egna blogg var min räddning den sommaren. Sen så ventilerade jag lite ”väl mycket” på min blogg att det kom ut och alla var rasande på mig ha ha. fast då var jag på malta när det kom ut så yeah, det kvittade lite.

Har också jobbat som städerska på hemköp. Det var typ…kul ibland. Kändes skönt att städa undan och göra det fint på hemköp. Tror dock inte det berodde på jobbet, utan bara att jag allmänt gillar att se förändringen från smutsigt till rent.

Okej ska pubba skiten nu.


förra veckan fastnade min tandpetargrej mellan tänderna. det var omöjligt att dra loss den! jag ryckte och ryckte. började leta efter nagelsaxen för att klippa bort tråden, men till slut lossnade den. efter ca 10 minuters kamp.

här praktiserar jag! obs ej på "Härliga Hund" utan Cosmo.

käkad persisk mat med iman. det var så gottigt!!

träffade brolle. okej här var han inte så fotogenique, men på andra kortet blev jag ful ha ha.

här är min station där jag väntar på tåget varje morgon.

och så jag på min plats!

Kommentarer
Postat av: nicole

jag ser att tancanen gör sitt jobb, sjukt brun är du! jag får inte alls samma resultat längre, tror min hud vant sig. Gillar de här långa inläggen, mer sånt nu när jag inte kan träffa dig varochvarannan dag för att få en uppdatering! Hoppas artikeln gick bra! du är bäst! puss

2011-04-06 @ 18:07:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0