Magzi - en baggas bekännelser

ska försöka bloggish lite nu på lunchen. jag är inte alls lika glad som jag ser ut på bilden. eller glad och glad, men ni fattar. det här var innan min mensvärk slog till med all kraft. hela min värld brukar rasa samman eftersom jag inte kan koncentrera mig på något annat än min smärta. skulle skriva en ingress (för er som inte vet, är det texten som funegrar som en inledning i en artikel, oftast fetad) nyss och jag kunde inte få ner ett ord.

om det är något som är bra med p-piller så är det att man slipper mensvärken, och nu känner jag att jag skulle kunna trycka i mig en hel karta bara för att bli bra igen. mycket menssnack nu, men jag mår kasst. sitter inne på toan och får tårar i ögonen för att magen krampar så mycket.

ALLTID när jag har det så här så lovar jag mig  själv att aldrig utsätta mig för någon frivillig magsmärta och då blir det automatiskt att jag tänker på graviditeter och förlossningar. allt det får mig att må illa och jag lovar mig själv att aldrig föda och aldrig bära barn. jag känner obehag bara av att höra ordet "foglossning", även om jag inte ens vet vad det betyder. det är något som lossnar och allt som lossnar låter inte bra.

nu ska jag fixa lite grejer här.