Magzi - en baggas bekännelser

ni som hänger med vet att jag har varit i lund och ni som inte gör det så kan jag nämna att jag har varit i lund. tre snaaaaajsiga dagar som får mig att redan nu längta till tillbaka till lund och studentlivet.

i torsdags gjorde vi tentan, den natten hade vi sovit tre timmar och sedan gick vi upp, döda som aldrig förr. den dagen var vi även på SOL (KJOL som Näsan skulle säga)och det var en trevlig känsla man fick när man gick runt där, dock så blir jag alltid lite illamående när jag ser alla ekonomibrats i sina välstrukna skjortor och prydliga jumprar med ralph lauren loggan tryckt på vänstra bröstfickan och den slickiga lillgamla frissan. yuk. har inte brats en tendens att se jäkligt lillgamla ut? typ lite småfula. det är sådana man skrattar mest åt när man bläddrar i skolkatalogen tjugo år senare och som man samtidigt konstaterar att de ser nästan yngre ut nu än då, nähe blixten haha. det är så uppenbart att vi lever i ett klassamhälle oavsett om folk menar att det inte är så, och gör vi inte det så är det alldeles uppenbart att det finns en grupp av människor som försöker att klä upp sig till en viss klasstillhörighet.

senare åkte vi till nova lund och gick runt och spanade efter invandrargäng, ett för mig och nicole väldigt positivt ord för då får vi ta del av mörka snubbs. "invandrargäng" är således inte ett ord med enbart negativa konnotationer. besvikna över shoppingen (men jag hittade ett par heta pumps) åkte vi buss hem, fixade oss och sedan hämtade micke upp oss och vi åkte till herkan för en kvällsjuice. frankan syntes inte till och det var nån ny barre, charmig som tusan, som vi aldrig förr hade sett. pluspoäng för utseendet. vi satt där någon timme och snackade om allt möjligt. micke hade inte ändrats något och det var najs att träffa honom, sist var nån gång i början av sommaren, när han skjutsade oss till flygplatsen säger han. en anmärkningsvärd grej var att Koftan var kvällens DJ, men han var inte det i fredags (BU). efter att vi hade suttit där till elva skulle vi sticka till göteborgs (nation) klubb som ligger i Sargassos gamla lokaler. gött att sargasso är nere det var bara en massa white-trash människor som hängde där. brudar med mega urringning a la 2002 och sönderblekt hår och söndernoppade öronbryn. snubbarna var inte mycket bättre, snusande och fulla bönder. undrar bara var dom hänger nu (inte på herkan iaf HAHA)?

ett fett konstaterande: jag hatar fulla och odrägliga snubbar av hela mitt hjärta, av hela min kropp och hela min hjärna. det är helt sjukt hur mycket jag hat jag hyser för den här typen av människor (brudar förekommer också, men ytterst sällan). HATAAAAA OCH DÖÖÖÖÖÖÖÖ. känner redan nu att jag blir svettig av hat bara jag tänker på hur jävla fula och elaka alla är som står i olika köer, som i torsdags när vi fick stå i kö till Kålles i femtio minuter innan vi gick ut ut kön. under dessa femtio minuter hann jag få hundrafemtio armbågar i midjan (av småbrudar och dvärgsnubbar) och fejjan (megalånga snubbs), bli nertrampad på fötterna tusen gånger typ, inträng i det där kravallstaketet alltför många gånger, stackars tarmar, och tusen flåsandes människor in my fejja. alla trycks, trängs och hade de kunnat så hade dom klättrat upp i huvudet på mig. både jag och nicole var irriterade på alla dessa fulla människor give me the k-pist nu typ. från att ha stått till nästan ingången knuffades vi alltid tillbaka in i kön av alla idioter. hoppas dom fick valuta för sin fula fjortisfylla och var bakis dagen efter så att dom ville dö.
vi gick hem.

och snackade till fyra igen.


jag släpade upp en väska från nicoles förråd, den som inte fick hänga med till malta. dock hade den lås på som jag inte hade nyckel till, men en snubbe från korren knipsade upp låset och det var typ som julafton som nicole uttryckte det.

utanför SOOOOL! jeeeeah. här vill jag hänga i höst igen.

käkade på Mikai. thaaaaaaimat is the thäääng.

nicoles ben och mina fötter på bild, dom där bruna pumpsen köpte jag. heettt om jag får säga det själv.

micke på herkan, värsta seriösa minen.

bönis och jag forever